Slösa inte tid och pengar på din hälsa. 

Rubriken på detta inlägg kan verka stå i motsatsförhållande till syftet med denna blogg, men för dem som följt skrivandet här en längre tid inser nog att så inte är fallet. Min filosofi kring kost har genomgående handlat om att förenkla hur vi ser på vårt intag av mat, och likaså med träningen har min syn genomgående handlat om väldigt enkla koncept.

Ät djur, fasta och må bra 

I ett flertal artiklar här på bloggen har jag skrivit om varför jag anser att en kosthållning baserat på främst naturligt fet animalisk föda är vad som är bäst för oss, både sett historiskt, näringsmässigt, och för prestation. Detta med lite ovanjordgrönsaker till är vad som brukar kallas LCHF och mer strikt för en ketogen diet. Jag har även tagit upp det faktum att vi inte behöver äta särskilt ofta, eller mycket, för att må bra och prestera på topp. Våra förfäder liksom andra köttätare går ofta flera dagar utan att äta utan att lida för det, detta benämns ofta som intermittent fasta eller 5:2 dieten. Läs också:

Din lokala butik genom en grottmänniskas ögon. 
Vad är en ketogen diet – skynda på din fettförbränning. 
Hungern är din vän.

Träna för att ha roligt.

Om du redan följer en människovänlig kosthållning som jag gick igenom ovan, behöver du inte träna särskilt mycket eller ofta för att må bra och uppnå en slank fysik med lagom mycket muskler. Om du vill bli lite större än genomsnittet är ett gym en fördel men inte ett krav, och du behöver inga komplicerade program för att bygga massa och styrka som jag gått igenom i ett tidigare inlägg.

Lejon behöver ingen styrketräning för att uppnå sin fysik, de har däremot en bra kosthållning och rör på sig när de måste för att få tag på födan eller för att försvara den. Däremot leker lejonen precis som andra kattdjur vilket jag gick igenom i artikeln ”träna som en katt”. Läs gärna även:

Hur du tränar för en massiv fysik. 

Inga ”sanningar” om kost och hälsa är skrivna i sten.

Med föregående beskrivningar av min filosofi kring kost och träning sagt är det trots allt så att det inte finns några lagar om hur just DU måste träna och äta för att fungera optimalt. Jag lär mig dagligen nya saker i dessa ämnen,  men jag är även medveten om att ingen diet eller träningsform funkar för alla. Det är fortfarande upp till dig själv att experimentera för att hitta ett koncept som passar just dig, detta har jag också tagit upp i artikeln ”inte ditt fel att du är fet, lat och osocial”.

Framtiden för Leva Fett.

Med detta inlägg och de artiklar jag här länkar till, har jag det mesta sagt om vad jag anser vara viktigast inom dessa ämnen. Jag kanske kommer att återkomma till dessa frågor i framtida inlägg men för tillfället är jag mer intresserad av att skriva om ämnen som mindset, identitet och manlighet vilket jag även berör på denna blogg men som jag kommer att skriva betydligt mer om i ett nytt projekt som jag kommer berätta mer om på min personliga blogg http://www.robertalmgren.se när det är dags. Jag hoppas ni som följer mig vill fortsätta följa nu när jag breddar mitt skrivande och fortsätter att uppskatta mitt perspektiv som även fortsättningsvis kommer handla om att Leva Fett men ur nya perspektiv!

Alternativ till vården.

Vården i Sverige verkar av olika anledningar numer befinna sig i fritt fall. Det finns för lite resurser, för få sköterskor och ambulanser med mera för att möta samhällets behov. Däremot finns det positiva alternativ till detta som inte funnits förut. När samhället inte räcker till måste vi ta vår hälsa i våra egna händer så gott vi kan. Det första steget till att ta kontroll över vår hälsa är att lära oss mer om dess förutsättningar. Med hjälp av sökmotorer som Google kan nu vem som helst efter förmåga söka efter svar på frågor om hälsan. Det finns appar som ”Kry” där man kan få prata med en läkare online inom femton minuter, för att få recept på mediciner eller en remiss för vidare vård på sjukhus.  

Det finns sidor som ”Kostdoktorn.se” och ”Paleoinstitutet” där man snabbt och enkelt kan lära sig att revolutionera sin hälsa bara genom förändringar i kosten. Utöver detta finns det utegym runt om i Sverige där vem som helst kan träna gratis när de vill, för att bygga styrka och må bättre. Det finns även gott om billiga gym nästan överallt, och på Youtube kan man finna förslag på träningsövningar och dess utföranden från världens bästa coacher som Elliot Hulse helt gratis. 

Alla dessa alternativ är givetvis ingen garanti för att du inte kommer att drabbas av en allvarlig eller till och med livshotande sjukdom som du inte kan göra något åt själv. Du kan därmed ändå bli lidande på grund av samhällets struktur oavsett hur väl du tar hand om dig själv. Några garantier för ett långt liv och hälsa har aldrig funnits, och om man bara ser ett par hundra år tillbaka i tiden så lever de flesta av oss ändå bättre och tryggare än vad våra förfäder någonsin kunnat drömma om. Detta kan givetvis förändras, men allt vi har är nuet så låt oss göra det bästa av det. Och som alltid – Lev Fett 

Soldathjärta – Min kamp mot panikångest!

Den här bloggen har sedan starten handlat om förebyggande arbete inom träning, hälsa och mindset och mindre om att hantera befintlig ohälsa. Eftersom jag främst skriver utifrån mina egna erfarenheter känner jag mig nödgad att återigen ta upp det som jag kämpar med för stunden, vilket är panikångest och PTSD som jag tampats med till och från sedan 2005. Ordet ångest härrör etymologiskt från det latinska ordet ”angerend” som betyder att kvävas, vilket är en känsla de flesta med panikångest upplever. Detta mentala tillstånd finns beskrivet i olika former sedan de äldsta nedskrivna berättelserna om de assyriska konungarna till det antika Grekland fram till dagens beteckningar. Den beteckning jag föredrar uppkom någon gång efter franska revolutionen där man beskrev soldater som bröt ihop efter kriget med att de hade drabbats av ”soldathjärta”.

Bakgrund och innebörd. 

Ur ett biologiskt evolutionärt perspektiv är ångest en del av ”kamp eller flykt-responsen”. Fysiologiskt tar detta sig uttryck i förhöjda adrenalin-nivåer, spända muskler, ökad puls och andning samt i vissa fall med ofrivillig tömning av mage och tarm-system, detta sker för att snabbt förbereda oss på en extremt farlig situation. Många tror att någon som lider av ångest måste vara en väldigt svag eller oduglig individ. Men studier har visat att många människor som lider av panikångest i vissa extrema situationer klarar sig bättre än dem som inte gör det. Till exempel under andra världskriget var det många, på båda sidor, som klarade av att hantera livet i koncentrationsläger bättre, eftersom extrem ångest redan var deras normaltillstånd. 

Ångest som överlevnadsmekanism eller handikapp. 

Bland ursprungsbefolkningar som aboriginerna i Australien har det visat sig att individer inom stammen med höga ångestnivåer oftare är bättre på att läsa av andra individers inställningar i kamp om mat och resurser samt att bättre tolka främmande stammars intentioner och därför gör mer försiktiga och ofta smartare val för långsiktig överlevnad. Och bland andra primater som babianerna, fungerar ångesten som en överlevnadsmekanism hos apor som på grund av sitt mentala tillstånd väljer att inte sticka ut för mycket och därför undviker att hamna i konflikt med andra mer våldsamma individer inom flocken. 

Ångesten har alltså ett biologiskt syfte och har historiskt sett kunna vara en fördel i extrema situationer. Tyvärr kan ångesten även vara ett kraftigt handikapp i det dagliga livet när den inte är befogad. Detta sker när hjärnan väljer att tolka situationer, som egentligen inte innebär ett direkt hot, som något farligt. För människor med social fobi kan detta ske när de ska tala inför en stor folksamling, medan för agorafobiker handlar det om torgskräck, och för vissa om en rädsla att befinna sig för långt bort ifrån civilisationen. För mig lutar det mer åt det sistnämnda. Oavsett vilken fobi eller rädsla det rör sig om för den som lider av extrem ångest, handlar det om en felaktig eller överdriven tolkning av verkligheten. 

Framgång med ångest?

En annan missuppfattning om detta tillstånd är att människor som lider av ångest måste vara socialt undvikande, fega eller osociala individer, i boken ”Generation Ångest” tar författaren Scott Stossel upp hundratals fall av kända krigare från antiken till dagens militära elitstyrkor, några av våra främsta författare och tänkare som Charles Darwin samt en uppsjö av kända skådespelare och sportstjärnor som lidit och lider av denna sjukdom. Detta går alltså att leva med framgångsrikt även om det är en stor utmaning. Denna utmaning är något jag själv kommer att skriva om i mina framtida artiklar i samband med att jag själv tar mig an den. 

I samband med denna artikel vill jag även tipsa om två böcker, den första är den redan nämnda boken Generation Ångest av Scott Stossel som förklarar vad ångest är på djupet och som ligger till grund för det mesta jag nämner i den här artikeln. Den andra boken jag vill nämna är ”Nu dör jag” som är skriven av min vän och samarbetspartner Dan Forslund som förklarar ångest ur ett mer personligt och praktiskt perspektiv (jag har även skrivit förordet till den), mer om denna bok här. Om detta ämne inte berör dig som läser personligen kanske du kan tipsa någon du känner som lider av detta. Och som vanligt – Lev Fett 

Källor:

Generation Ångest av Scott Stossel. 

Nu dör jag av Dan Forslund 

 

Positivt tänkande för cyniker


Inom kategorin personlig utveckling i litteraturen är troligen den största underkategorin ”positivt tänkande”. Detta ämne omfattar alltifrån tänkare som menar att du kan förändra din verklighet med ren tankekraft och därmed tänka dig till en löneförhöjning, till de mer akademiskt lagda teoretikerna inom positiv psykologi, som menar att positivt tänkande handlar mer om att bejaka möjligheter än att grubbla över potentiella problem.

Det jag lagt märke till under de minst 15 år jag ägnat mig åt personlig utveckling, är att de som ägnar sig mest åt positivt tänkande är de som redan lever med rosafärgade glasögon och som kanske skulle behöva lite mer skepticism i sina liv, och de som skulle behöva en rejäl dos av positivt tänkande, i dess mest praktiska bemärkelse, är dom som är mest troliga att avfärda detta.

Personligen har jag, så långt tillbaka jag kan minnas, dragits mer åt det cyniska hållet och därmed utgått från Murphys lag som postulerar att ”om något kan gå fel kommer det troligtvis att göra det”. Jag insåg dock för många år sedan att mitt negativa tänkande har en tendens att ligga i vägen för mig, för om allting man tar sig för troligtvis ändå kommer att gå åt helvete, varför då försöka sig på någonting? Som en naturligt född cyniker skulle jag därför vilja rikta en appell till mina cyniska vänner om vikten av att bejaka en praktisk tillämpning av positivt tänkande.

En sund skepsis och vaksamhet i livet är ofta något bra och användbart, men att bejaka positivt tänkande i detta sammanhang innebär bara att du öppnar dig för möjligheten att saker och ting faktiskt kan gå bra, att många människor vill dig väl, och att du faktiskt kan lyckas med vad du företar dig långt utöver dina förväntningar. Men även när du misslyckas med något, när en oväntad negativ händelse inträffar, eller att du blir bedragen av någon, kan du fortfarande välja att tolka det inträffade som något i längden positivt. Detta genom att du lär dig något från ditt misslyckande eller genom att en avslutad relation kan öppna upp för en ny och bättre relation, för att ta ett par exempel.

Du behöver inte tro på andlighet, Gud, eller några metafysiska lagar för att bejaka ett positivt tänkande. För ett par år sedan läste jag en artikel i tidningen Modern psykologi om anledningen till att vissa människor har mer tur än andra. Det visar att de med mest ”tur” i själva verket är de med flest personliga kontakter. När en sådan person förlorar sitt jobb har dom flera kontakter som kan erbjuda ett nytt. När de behöver skjuts någonstans ”dyker det alltid upp någon”, och när deras förhållande tar slut hittar dom snabbt en ny partner genom sin stora vänskapskrets.

På samma sätt fungerar det med positivt tänkande. Den som är lagd åt att tänka mer positivt letar automatiskt efter möjligheter där cyniker bara ser problem. Människor som tänker optimistiskt tror mer på sin egen förmåga och tar därför fler chanser (och får därmed även fler vinster), och även när de ”misslyckas” med något återhämtar de sig snabbare eftersom de väljer att se det som en lärdom  och en möjlighet till nya vägar framåt. Om du är en cyniker behöver du inte undertrycka eller skämmas för din skeptiska läggning, den kan fortfarande vara till nytta i andra sammanhang, men du kanske kan välja att se glaset som halvfullt ibland och bejaka möjligheten att allting inte går åt helvete hela tiden. Och som  alltid – Lev Fett!

Strävan efter krigaridealet

Jag har aldrig deltagit i eller befunnit mig i ett veritabelt krig. Jag har inte heller upplevt många fysiska konfrontationer som kunnat få en dödlig utgång, och i ärlighetens namn skyr jag allvarliga konflikter som pesten. Så varför använder jag mig då så ofta av krigsmetaforer och talar om krigaridealet? Krig är fasansfullt och romantiserade skildringar av krig i film och litteratur har troligtvis lika mycket med krigets verklighet att göra som romantiska komedier har att säga om seriösa förhållanden. Men precis som romantiska sagor tilltalar något ädelt i oss, gör berättelsen om krigare och ”den goda striden” detsamma.

Ja krig handlar om lidande och död, men detta är också ofrånkomliga aspekter av livet oavsett vad du anser om nödvändigheten av krig. Krig handlar om seger och förlust, men det gör även livet. Jag har funnit framförallt tre aspekter av krigarens liv som gör att jag försöker att leva upp till krigaridealet:

1. Krigaren tar ställning. 

I västvärlden idag upplever vi just nu inga högintensiva konflikter eller krig, de flesta av oss bryr oss inte om religiösa konflikter, och politiska bråk som leder till våld utkämpas endast mellan små marginaliserade grupper från den yttersta vänstern till den yttre högern. Konflikterna mellan etablerade politiska och religiösa grupper i vår del av världen liknar mest ett utdraget kafferep eller på sin höjd ett parti Jeopardy i det lokala äldreboendet. Men oavsett om vi själva väljer att ta ställning till konflikterna i världen kommer det alltid finnas de som väljer sida åt dig. Terrorattacken som inträffade i Stockholm nyligen, blev en brutal påminnelse om just detta. 

För flera år sedan försökte jag frigöra mig från alla tidigare ställningstaganden och fokusera på mitt liv som en andlig sökare. Efter att jag avsagt mig alla tidigare idéer jag slagits för i så många år hörde en bekant av sig till mig (tack Maximus) och sa bryskt till mig att ”allas vän är ingens vän” och efter flera år av hårdvunna lärdomar har jag funnit att detta är sant. Det räcker med att se till 1900-talets mest hyllade fredsivrare som JFK, Martin Luther King och Gandhi, samtliga mördade av människor som ansåg att deras ställning för fred var en ställning emot dem själva. Om du väljer att undvika konflikter i så hög grad som möjligt kanske du lyckas leva lite längre än de som väljer att ta ställning i stort och smått, men du kommer aldrig undfly döden eller den oundvikliga domen från eftervärlden, som är det enda vi helt säkert kan säga finns kvar av oss efter att vi gått bort. 

För att citera William Wallace i Braveheart “Aye, fight and you may die. Run and you’ll live — at least a while. And, dying in your beds many years from now, would you be willing to trade all the days from this day to that for one chance, just one chance, to come back here and tell our enemies that they may take our lives, but they’ll never take our freedom!?! Alba gu bra!” 

Kanske du invänder med att säga ”men jag har en familj, jag har inte råd att ta några risker, jag måste finnas här för mina barn” då är mitt svar; om du verkligen bryr dig om dina barns framtid är det ännu viktigare att du tar ställning för det du tror på, för ingen kommer att påverkas mer av de ställningstaganden du gör idag än dina barn!

2. Krigaren accepterar kampen som en del av livet. 

När krigaren tvingas ta till vapen och ge sig ut på slagfältet (en sann krigare vet även när han inte bör ta till vapen) säger han inte ”vad livet är orättvist, varför måste just jag tvingas leva i denna tid och ta del av denna strid?”. Han kan sin historia, och ännu viktigare – sitt folks historia! Han vet att alla tider har inneburit konflikter och strider, och att de vi minns och hyllar inte var de som aldrig vågade stå för något, utan de som tog sitt ansvar som män och kvinnor, för sina barns och barnbarns framtid. 

Detta gäller inte bara valet mellan krig och fred, det gäller även den dagliga kampen på din arbetsplats, för din hälsa och dina relationer. De som aldrig tar ställning för något är de som oftast finner sig trampade på. Inom handikappomsorgen, som jag både personligt och i mitt arbete har insyn i, fick jag nyligen höra av en jurist att de som protesterar mot beslut de inte accepterar och som gör sig hörda är oftast de som får vad de vill ha”. Detta gäller tyvärr även vården i övrigt, kamp för en skälig lön och position på din arbetsplats och så vidare. När Gandhi fick frågan om han var pacifist svarade han ”jag har aldrig förespråkat pacifism, jag har alltid stått för, inte bara motstånd, men totalt motstånd – mot orättvisor”. 

Oavsett hur diplomatisk och fredlig du ser dig själv som, kommer du aldrig att kunna undvika konflikter och strider i någon form. Därför är det lika bra att du väljer krigarens väg (oavsett medel) och tar ställning för dig själv och de du älskar, annars har du förlorat striden på förhand. 

3. Krigaren accepterar döden som en del av livet. 

Döden är ofta det sista vi reflekterar över i vår kultur idag, trots att det är något av det mest oundvikliga och naturliga i våra liv. Detta tas bland annat upp i boken ”Vän Döþen” av Wulf Sörensen, där författaren förklarar att döden antingen kan vara en grund för rädsla och uppgivenhet eller ett verktyg för att leva livet fullt ut. Döden är precis som livet sällan rättvis. Den kan slå till mot de bästa av oss utan någon synbar anledning och ofta utan förvarning. Döden tar inte heller hänsyn till ålder, kön, ras eller ekonomisk ställning. Med detta i åtanke kan det vara värt att, likt krigaren, ha i åtanke att döden kan slå till vilken dag som helst. 

Vad innebär det då rent konkret att förbereda sig inför döden? Se till att du har fått sagt det du vill säga till de du älskar. Om din nästa status på Facebook skulle vara din sista, skulle du ägna den åt vad du åt till frukost i morse, eller något mer betydelsefullt? Om du fick en sista dag att umgås med din familj, skulle du ägna den åt att se på tv tillsammans, eller skulle du göra något där ni faktiskt får umgås på riktigt? Och se till att du följt din passion, skriv en dikt, sjung en sång, bygg en bil, renovera ett hus. Som den andlige läraren Wayne Dyer brukade säga ”dont die with a song in your heart”, eller som religionsforskaren Joseph Campbell sa ”follow your bliss”, eller varför inte försöka att säga något som någon annan kommer vilja citera en dag. 

Var en krigare, och som alltid Lev Fett! 

Inte ditt fel att du är lat, fet och osocial!

Jag är medveten om att rubriken på detta inlägg är provocerande för många, men mitt syfte är inte att frånta människor ansvaret för deras hälsa och livsstil, däremot vill jag gå till botten med de skuldkänslor som hindrar många människor från att komma till bukt med sina ovanor. 

Jag har rört vid den här punkten förut i flera artiklar här på Leva Fett, men jag tycker att denna fråga är tillräckligt viktig för att förtjäna ett eget inlägg. Jag lyssnade nyligen på en intervju med Robb Wolf som är en av de viktigaste pionjärerna inom paleorörelsen, och som tidigare skrivit boken ”Paleo Solution”, nu är han tillbaka med en bok som heter ”Wired To Eat”. I intervjun förklarade han att det viktigaste budskapet med nya boken är; att det inte är ditt fel att du har svårt att låta bli onyttig mat. 

Givetvis har vi alla ett ansvar för hur mycket vi rör oss och för vad vi stoppar i oss, däremot väljer vi inte vad som triggar oss och till vilken grad. Om du är insulinkänslig är risken stor att du upplever socker som rent knark, vilket gör att du lider av extrem abstinens från socker när du inte ätit det på ett tag och att du har extremt svårt att sluta äta när du väl börjat. Andra har en genetisk predisponering för att bli alkoholister, för dem kan ett glas vin leda till flera års supande med medföljande konsekvenser, men de flesta kan ta några öl en gång i veckan utan att uppleva någon som helst abstinens efter alkohol under resterande dagar. 

Våra förfäder var inte mer disciplinerade än oss.

Många som följer LCHF eller någon annan variant av paleo har en tendens att romantisera våra förfäders leverne från den paleolitiska åldern som är runt 99% av vår historia. Hur våra förfäder hade hanterat vår tids förutsättningar kan vi bara sia om, men försök att integrera ursprungsbefolkningar som fortfarande lever som våra förfäder har gjorts upprepade gånger. Ett exempel är när forskare lät Australiens aboriginer leva som västerlänningar i några månader, resultatet blev att de uppvisade tendenser till överätande, inaktivitet och andra skadliga beteenden och med medföljande försämringar i hälsan, de hade alltså lika svårt som oss att låta bli överdrivet hedonistisk beteende. Några veckor efter att de återvänt till sina stammar hade alla deras hälsovärden återgått till det normala igen. 

Anledningen till att våra förfäder inte frossade i skräpmat, socker och salt var att de inte hade tillgång till det. Anledningen till att de rörde sig betydligt mer var att de var tvungna att vara aktiva för att få tag på mat och inte svälta. De fick i sig tillräckligt med D-vitamin för att de var tvungna att jobba utomhus större delen av dagarna, och de fick i sig tillräckligt med Omega-3 för att sådant som fet fisk, nyttiga nötter och oliver samt inälvsmat var tillgångar de inte hade råd att undvika till förmån för västerländsk snabbmat. De var mer sociala eftersom de inte hade tillgång till Facebook och för att de var tvungna att jaga, sova och leva tätt tillsammans för att kunna freda sig från vilda djur och fientliga stammar och så vidare. 

Gör dina val utifrån egennytta inte utifrån skuldkänslor. 

Många som gör avsteg från sin diet kallar dessa avsteg för ”fuskmåltider”, men ordet fusk betyder att du får en oförtjänt fördel över någon annan. Men när du väljer att äta en onyttig måltid ger du inte dig själv en fördel framför någon som inte gör det, snarare tvärtom. Denna användning av ordet ”fusk” för att beskriva vår snedsteg pekar på ett skuldtänkande kopplat till mat. Idén om att våra förfäder var så duktiga på att leva sunt för att de var disciplinerade har gett oss föreställningen om att det är något fel på oss för att vi har svårt att låta bli onyttiga beteenden, men i själva verket lever vi i en tid och i miljöer som är skapade av våra främsta försäljare, PR-experter och mästerkockar med mera för att vi ska konsumera onyttigheter så ofta och så mycket som möjligt. 

Förstå dig själv och agera. 

När du insett och erkänt för dig själv att du missbrukar något, oavsett om det rör skräpmat, porr eller spelberoende, kan du förlåta dig själv (eftersom det inte finns något att förlåta) och göra ett aktivt val. Om du vet med dig själv att du inte klarar av att äta några chips utan att det slutar med att du äter upp hela påsen, kan du överväga om det är värt att äta några chips alls. Men om du klarar av att ta en cigarr ett par gånger om året, ett glas vin till fredagskvällen och så vidare, gör det då, om du anser att det berikar ditt liv. Men om dessa förströelser har en tendens att spåra ur för dig kanske det är värt att låta bli helt och hållet. 

Dina livsval är inte en dom över någon annans livsval. 

När du offentligt väljer att helt avstå ifrån kolhydrater, alkohol eller något annat onyttigt kan du möta motstånd från dem som känner sig dömda av dig för att de inte gör samma val. Men om du förklarar att du till exempel väljer att avstå från den där fredagsfyllan för att du har svårt att kontrollera ditt drickande kommer du troligtvis få mer stöd och sympati från din omgivning. Om du däremot börjar ägna din tid åt att förklara hur korkade alla människor är som väljer att inte leva som du, då kommer du fortsätta uppleva motstånd från din omgivning, och det kommer att vara ditt eget val och då får du stå för det!

Bevisligen har större segment av vår befolkning svårt att äta nyttigt, dricka måttligt och röra på sig tillräckligt, men vi har olika svårt att hantera olika utmaningar för vår hälsa och det har främst med genetik att göra. En del kan konsumera alkohol ganska regelbundet utan att bli alkoholister, men de har istället problem med att låta bli lösgodis och för andra är det tvärtom. En del människor mår jättebra av en vegansk diet medan vissa mår betydligt bättre av en kosthållning baserad på främst animalisk föda. 

Din kosthållning är ett verktyg inte en religion. 

Om du tror att LCHF, paleo eller rawfood-dieten är lösningen på universums problem och du är en av dessa lärors profeter tror jag att du kommer göra andra och dig själv en otjänst. Och såvida du inte väljer att leva ett extremt osunt liv i alkoholism eller med grav fetma som resultat handlar inte dina hälsoval heller om moralfrågor (såvida du inte tycker det är fel att äta kött förstås). Vad du väljer att stoppa i dig borde i mitt tycke handla om vad som får dig att fungera optimalt och må bra. Din kosthållning är något individuellt och personligt som handlar om din hälsa och inte om något annat. Om du väljer att se kost och träning som verktyg för att optimera din prestation och hälsa kan du tillåta dig att experimentera med olika dieter och träningssätt för att hitta vad som är bäst för dig, då kan du ta kontrollen över din livsstil istället för tvärtom. Och som alltid – Lev Fett! 

5 mentala droger att se upp för 

Precis som kaffe, alkohol och nikotin kan dessa droger brukas med måtta för att uppnå resultat, men på egen risk. Alla dessa droger är olika former av vad jag kallar mental onani. Dessa droger har jag till viss utsträckning missbrukat hela mitt liv, därför känner jag dem så bra och vet hur man kan hantera dem.

Att söka bekräftelse – riktig självkänsla och narcissism. 

Att söka bekräftelse är en naturlig instinkt vi har med oss från barndomen när vi försöker få beröm från våra föräldrar. Det kan handla om att lägga upp bilder från när man tränar på gymmet för att få likes på Facebook. Journalister skriver artiklar som de vet att deras redaktör och kollegor kommer att tycka om och så vidare. Det kan även handla om att välja sin utbildning eller yrke utifrån vad samhället eller ens familj hoppas på. Problemet med bekräftelsesökande är att du helt kan tappa fotfästet i tillvaron när bekräftelsen plötsligt uteblir, eller när du upptäcker att du spenderat flera år eller hela ditt liv med att göra saker för att leva upp till andras förväntningar.

Att helt befria sig från egot tror jag är nästintill omöjligt, jag har genom åren sett människor proklamera stolt hur de valt bort all form av bekräftelse för att leva ett mer andligt och spartanskt leverne utan att inse ironin i hur de själva uppvisar minst lika mycket bekräftelsebehov mot sin egen intressegrupp, bestående av andra självutnämnda andliga veteraner. Personligen tror jag mer på att äga sin narcissism samtidigt som man arbetar på att bygga en självkänsla baserad på värderingar som är oberoende av andra människors förväntningar och åsikter.

Att söka bekräftelse för sina åsikter – utmana din konfirmationbias. 

Detta är ännu en mental drog som tycks förstärkas av sociala medier. Sökmotorer som Google och tjänster som Facebook arbetar för att visa dig sökresultat baserat på dina egna åsikter och preferenser, detta kan givetvis vara hjälpsamt ibland, men det riskerar även att skapa en åsiktsbubbla där du slipper komma i kontakt med andra åsikter och perspektiv. Veganer, Sverigevänner, kommunister och andra grupper kan spendera nästan all sin tid på nätet i sina respektive åsiktsbubblor där alla berömmer dem för deras rebelliska åsikter och livsstilsval.

Problemet med detta är att alltfler får svårare att hantera motargument samt att de utvecklar en väldigt ensidig bild av samhället där de själva är ständiga offer i en värld som är emot dem och deras värderingar. Ett enkelt sätt att motverka denna tendens hos sig själv är att medvetet utsätta sig för diametralt motsatta åsikter än sina egna samt att regelbundet träffa människor med en annan livssyn och livsstil.

Målsättningsknarkande – fördröj belöningen

Att utannonsera hur du tänker sluta röka, skaffa körkort eller något annat mål kan vara behjälpligt för att få stöd och pepp från din omgivning. Baksidan av detta är att du även får en oförtjänt känsla av att ha åstadkommit något, samt en massa beröm, för något du inte gjort ännu. När motivationen sen klingar av är det lätt att slingra sig ur sin tidigare målsättning medan omgivningen sakteligen glömmer bort din tidigare proklamering. Oftast är det bättre att bara sätta igång med vad du planerat och spara stödet och ryggdunkningarna till efter att du faktiskt gått ned tio kilo, varit utan cigaretter eller alkohol ett par månader och så vidare. På så sätt spar du den mentala drogen till dess att du förtjänat den.

Det eviga grubblandet – agera mera. 

Detta är min största utmaning och en drog som jag slösat många år på. Precis som föregående drog skapar den en känsla av att du faktiskt gör något, men i själva verket är grubbel bara ännu en form av mental onani och idisslande av idéer. Jag säger inte att man inte ska kunna sitta ned och fundera över saker, men det måste begränsas kraftigt och alltid ha en tidsbegränsning. Över 90% av våra tankar är repetitiva och leder sällan till något nytt. Det som leder fram till nya idéer är att utsätta sig för ny litteratur, resa till främmande platser och att göra nya saker. Låt oss säga att du funderar över vilken utbildning du ska välja, ge dig själv en vecka att fundera över detta, därefter väljer du en utbildning. Om det skulle visa sig att du faktiskt valt en utbildning som inte är rätt för dig kommer du säkerligen att märka detta under själva utbildningen. Men jag garanterar att några månaders eller års studerande av något du egentligen inte vill hålla på med är hundra gånger bättre än flera års grubblande som inte leder till något alls.

Att gnälla – håll käften om du inte tänker göra något. 

Har du sett något i stil med följande på Facebook ”Den där jävla idioten Stefan Löfven, han förstör Sverige” med tjugo efterföljande kommentarer i stil med ”ja du har rätt, vi måste säga ifrån nu”. Denna typ av kommentarer och inlägg (som jag själv regelbundet gör mig skyldig till) är lika korkade och meningslösa som att sätta ett flaggfilter på profilbilden efter varje ny terrorattack, eller att söka medhåll för ”jag hatar också cancer”, ”mjukglass är gott”, ”hundvalpar är söta” och så vidare. Om gnäll inte leder till en direkt handling är det totalt meningslöst. Att älta åsikter, framförallt till dem som redan håller med dig är också en form av mental onani. Faktum är att Stefan Löfven är statsminister, cancer är dåligt, hundvalpar är söta, och dina åsikter om detta kommer inte att förändra någonting.

Alternativ till gnällande: jag anser att parti X har det bästa programmet för Sverige därför har jag valt att engagera mig, såhär kan du bidra till att vända utvecklingen i landet. Jag har valt att donera tusen kronor till cancer, om du också anser att vi måste hitta ett botemedel kan du hjälpa till på följande vis. Jag anser att vi behöver mer andlighet och harmoni i världen, därför har jag startat en lokal meditationsgrupp, såhär kommer du i kontakt med oss.

Det bästa motgiftet mot alla former av mental onani: Ta ansvar, agera och som alltid Lev Fett!