Rädsla som fiende eller verktyg

Rädsla är som de flesta känslor varken något negativt eller positivt i sig självt beroende på sammanhang. Rädslan har sitt eget syfte och anatomi som antingen kan tjäna eller krossa dig.

image

Man skulle lite förenklat kunna säga att vad gäller riskfyllda åtaganden så är mod gasen och rädsla är bromsen. En bil som inte kan bromsa skulle vara rätt värdelös, men en bil som bromsar automatiskt vid fel tillfällen är inte bara svår att manövrera utan rent livsfarlig att köra.

Rädslan finns för att hindra oss från att ta onödiga risker, men vad som anses onödigt är väldigt vanskligt eftersom livet är riskfyllt i sig självt och i slutändan kommer vi alla att dö ändå. Ett citat jag uppskattar i sammanhanget lyder:

Life is either a daring adventure or nothing at all.

Att vakna upp i 90-års åldern och inse att du missat ett liv av möjligheter för att du aldrig vågade ta några risker är för mig ett mer skrämmande scenario än att starta ett företag och sluta bankrutt, att gifta sig med fel kvinna och bli bedragen eller att gå upp i en ring mot en överlägsen motståndare och riskera att bli ihjälslagen.

image

Som karaktären Ned Stark säger till sin son i serien Game of thrones ”det kan inte existera något mod utan rädsla” (minns inte vem som sa det först). Mod är inte frånvaron av rädsla, det handlar om att uppbåda kraft och motivation för att trotsa rädslan tills dina erfarenheter kan bekräfta att det inte finns något att frukta.

Det är inte negativt att känna ett visst mått av rädsla för en ny omgivning. Det hjälper dig att vara försiktig och skärpt. Men om du försöker använda lika delar rädsla och mod för att undersöka din omgivning så kommer du efter ett tag att ha lärt dig genom erfarenhet vad som är farligt eller inte och därefter kan rädslan med rätta börja ge vika.

Om man ser på vårt samhälle så verkar de flesta dyrka trygghet så mycket att rädslan förlamar snarare än manar dem till att pröva nya saker. Till grunden för de flesta rädslor ligger rädslan för att dö, men sanningen är att vi alla är döende, som James Hetfield i Metallica sjunger i låten S:t anger ”my lifestyle determines my deathstyle” och vice versa. Att dö bra är att leva bra.
image
Det enda sättet för oss människor att hantera vetskapen om döden utöver att leva ett liv förlamad i rädsla är att leva för något som är större än en själv. Det kan vara en Gud, flera Gudar, en politisk ideologi, din familj eller stam. Ingen människa är en ö och i slutändan kommer våra liv definieras i våra relationer till andra.

Så för att göra en sista referens till Game of thrones (ja jag är en nörd) så finns det två meningar på Valyriska att meditera över och leva efter för att hantera det oundvikliga, Valar Morghulis = alla män måste dö, och Valar Dohaeris = alla män måste tjäna. Ett liv utan givande, utan risker och utan kamp är inget liv alls!

LCHF-Köttbullar med blomkålsmos

image

Ingredienser:

Till blomkålsmoset:

1 blomkålshuvud

50 gram smör

3 dl vispgrädde

Köttbullar:

900 gram blandfärs

1 dl vispgrädde

1 ägg

2 vitlöksklyftor (pressade)

1/2 gul lök (riven)

1 matsked svartpeppar

2 teskedar salt

Smör till stekning

Gör såhär:

Köttbullarna: Rör ihop blandfärsen med ägg, vispgrädde, gul lök, vitlök och svartpeppar tills du har en jämn smet. Blöt händerna i kallt vatten och rulla köttbullarna i önskad storlek, stek köttbullarna i medelstark värme i ca 10 minuter beroende på storlek. Ett tips är att använda stekspadet som blir över och blanda med lite vispgrädde för att göra sås.

Blomkålsmos: Skär upp blomkålen i små klyftor, lägg ned i kastrull  och koka med ca 2 dl vispgrädde på medelstark värme och låt det puttra i 20 minuter till en halvtimme. När blomkålen är tillräckligt mjuk sp kan den mosas med en potatismosare eller en rejäl sked, om du har en elvisp så kan du avsluta med den för att få jämnare mos. Blanda i 50 gram smör vispa ihop, häll bort eventuell överflödig grädde och servera.

Tips: Servera gärna med grönsallad och kokta rödbetor

Det som står i vägen är vägen!

Historien om killen som föddes perfekt, hade en perfekt skolgång, fick det perfekta jobbet, träffade den perfekta kvinnan och levde sina perfekta liv i resten av sina dagar. Detta kanske låter eftertraktansvärt för vissa, men inte som ett särskilt intressant livsöde.

image

De flesta berättelser som fångar människors intresse har alltid att göra med motgångar, till synes oöverkomliga hinder och om män som trotsar alla odds för att med stor möda och strid till slut lyckas vinna sina drömmar.

Vi är alla fängslade av dessa berättelser eftersom de handlar om att vara människa. Att leva är att lida som Buddha sa för över 2500 år sedan. Men livet är också glädje och framgångar, men dessa skulle omedelbart förlora sitt värde utan kontraster.

Den Romerska kejsaren och Stoikern Marcus Aurelius sa ”det som står i vägen blir vägen”. Vårt samhälle har blivit präglat av trygghetsnarkomaner och glädjedyrkare. Men att bara söka glädje utan att förstå och acceptera betydelsen av lidande är som att klaga över att solen går ned på kvällen eller att du måste vänta mellan måltider.

image

Livet är en kamp, detta kan låta som ett misantropiskt uttalande, men bara om du saknar en passion för utmaningar och äventyr, något som jag är övertygad finns inom oss alla åtminstone till en viss mån, detta är anledningen varför jag ofta skriver om hälsa och personlig utveckling i termer som har med krig att göra, inte för att jag är en våldsdyrkare.

Se dina hinder som ärorika strapatser!

Desto större hinder du har att ta dig över, desto större prestation har du att känna dig stolt över. Alla älskar en underdog för när vi ser någon annan bryta sig igenom sina förutfattade förutsättningar så ger det oss hopp om att bryta oss igenom våra egna.

image

Så se dina egna förutsättningar som ärorika utmaningar, om ditt mål är att få en gudabenådad kropp fast du inte har några fantastiska gener, en personlig kock eller oändligt med tid, så betyder det att när du nått ditt mål så kommer det ha varit en större prestation än för dem som haft detta. Börja där du är och träna för ära!

Bygg din stam: du är vilka du omger dig med!

Du har säkert hört uttrycket ”du är vad du äter” det ligger mycket i det, det är därför jag mest äter animalisk föda eftersom jag hellre är ett rovdjur än en kanin! Men vi blir också som dem vi umgås mest med.
image
Över 90% av våra tankar är repetitiva och automatiska, de hämtas från intryck vi får från musik, tidningar, böcker och filmer mm, och inte minst från de människor vi umgås med. Så om de flesta människor du umgås med är negativa defaitister så bli inte förvånad om du med tiden också börjar känna dig deprimerad och negativ.

Jag säger inte att man ska dumpa människor för att de mår dåligt, men det är viktigt att de människor som du umgås med är konstruktiva och uppmuntrande, särskilt om du själv har lätt för att börja älta negativa saker.

image

Att umgås med människor som är positiva och som delar dina värderingar och mål är ofta avgörande för hur du lyckas i livet. Det finns ett talesätt som är känt inom PU-kretsar och bland entreprenörer ”you are the average of the five people you surround yourself with”.

En nära vän till mig och medlem av min stam hade hört om något som heter 33 procent regeln, den innebär att 33 procent av dem du umgås med bör vara människor du trivs med utan några andra motiv.

Den andra delen av dessa procent bör vara människor som är ungefär där du är i livet och som vill nå dit du vill. Och den tredje och sista delen bör vara människor som redan är där du vill vara, mentorer, ledare och förebilder.

De flesta unga människor i västvärlden lever atomatiserade, dvs väldigt individualistiskt och fristående från familjen och sitt lokala samhälle, detta är vad många folkhälsoforskare tror är en bidragande orsak till de skyhöga siffrorna för depression i vår del av världen.

image

Vi människor är nämligen flockdjur, och historiskt sett så har vi levt i stamsamhällen där tid ensamma är väldigt ovanligt, även bland de få stammar som lever som våra förfäder gjort idag lever väldigt tätt ihop.

Människor är flockdjur

Psykologer och antropologer har uppskattat att det antal människor som vi klarar av att bry oss om samtidigt rör sig någonstans mellan 150 till 200 människor, så även om vi (särskilt i väst) låtsas vara en del av en global by så är det inte vad vi är anpassade till.

image

Detta betyder inte att vi inte kan umgås med människor utanför vår stam, men däremot att vi bör prioritera de människor som betyder mest för oss. Välj vem du vill vara och vilka du vill vara med för det kommer alltid vara en del av vem du är!

Om att välja sitt slagfält – träna för ära eller beachen!

Jag tränar för att hedra mig själv, mina föräldrar och deras föräldrar, för min dotter och mina bröder och systrar och min flickvän.

Min träning är en del av en kamp mot mina egna inre demoner, mot döden, som vi alla kommer förlora mot en dag (men inte utan strid) och mot eventuella fiender som vill skada mig eller dem jag älskar. För mig är träning på allvar, på liv och död!

image
För våra arktiska förfäder så kallade man inte träning för träning på samma sätt som katten inte leker avsiktligt för att bli en bättre jägare även om det är resultatet. Våra förfäder var tvungna att ta långa promenader för att hitta föda. Springa snabba intervaller för att jaga djur eller fiender och lyfta träd och stenar för att bygga skydd.

Idag behöver vi inte nödvändigtvis gå särskilt mycket, vi behöver inte springa om vi inte är sena till bussen, och vi behöver inte nödvändigtvis lyfta tungt om vi inte specifikt jobbar med det.

Men även om vi jobbar som byggare och lagerarbetare så kommer vi inte i närheten av den mångfacetterade ”träning” som våra förfäder praktiserat i tiotusentals år och som vi fortfarande är skapta för.

Många undrar varför de inte lyckas uppbåda motivation för att gå på ett löpband i 40 minuter och stirra in i en vägg, eller varför de inte lyckas uppskatta mekaniska rörelser i moderna gym-maskiner som liknar gigantiska kapsylöppnare.

Svaren på dessa frågor är självklara. Klart att du inte känner dig motiverad på ett löpband, du springer och springer utan att komma någonvart. Klart du inte tycker om att lyfta en söt gummihantel på något fitness-gym som liknar en skolmatsal, du skapar inget, du bekämpar inget, du slåss inte för något.

image

För att få motivation att träna har jag två lösningar:

1. Använd din fantasi: När jag går på löpbandet eller crosstrainern så spelar jag bombastisk musik i lurarna som handlar om krig, ära och om att slåss för att vinna.

I mitt huvud springer jag genom en hinderbana som liknar något i en skräckfilm. När jag lyfter vikter föreställer jag mig The wheel of pain i filmen om Conan. Och när jag slår på en säck föreställer jag mig en kamp mot en väldig gladiator i en arena i det gamla romarriket.

image

2. Välj en roligare träningsform: alla behöver inte träna på gym, särskilt inte om ditt mål främst är att få bättre flås, minska i vikt och träffa andra människor. Välj en lagsport, basket, fotboll eller tennis.

image

Eller om du vill träna lite tuffare men ändå göra något roligare så pröva kampsport, crossfit eller simning och löpning i grupp. Men träning ska kännas meningsfullt och roligt annars kan man lika gärna hålla sig till dieter och långa promenader!

Är du en jägare eller samlare?

Människan och våra tidigare artformer har existerat i miljontals år, i 99% av den tiden har vi varit samlare och jägare med betoning på jagande eller samlande.

image

Om man vill veta vad människor är gjorda för att äta är det smartare att fråga en antropolog än de flesta moderna nutritionister som utgår från propagandan från snabbmatsindustrin som finansierar nästan all nutida forskning om kost och hälsa.

En seriös antropolog skulle svara att vår art främst levt av kött, fågel och fisk samt ovanjordgrönsaker. Spannmålsprodukter och stärkelserik mat som potatis är ett väldigt nytt fenomen i människans kosthållning evolutionärt sett, bara några tusen år.

Och en ”föda” rik på raffinerat socker, snabba kolhydrater av pasta och ris är nästan obefintligt om man ser till helheten av vår existens. Och fram till några decennier sedan så var majoriteten av de kolhydrater vi fick i oss åtminstone långsamma från fullkorn och dylikt.

Men om vi ska fokusera på vad vi ätit de senaste 2.5 miljoner åren framför de senaste 10 000 åren eller de senaste 50, så var maten vi åt antingen sådant vi kunde plocka och samla ovanför marken, eller djur som vi kunde fånga och äta.

image

Om vi åt mer grönsaker eller kött tvistar de lärde, men om man ser på de få ursprungsfolk som fortfarande lever som sina förfäder så ser vi att de i huvudsak lever på animaliskt kött med fokus på de feta delarna, vilket är logiskt eftersom de är mest näringsrika och mättande.

Men man skulle kunna argumentera för att det är mer rimligt att bara samla bananer och kokosnötter hela dagarna, åtminstone om man lever i ett tropiskt klimat även om det inte täcker vårt grundläggande näringsbehov . Men för våra nordiska förfäder var detta knappast möjligt.

image
Samlare

Våra nordiska förfäder var i första hand jägare och fiskare eftersom tiden man kan odla något i det nordiska klimatet bara handlar om ett par månader.

Detta var en enorm fördel för oss i norden enligt många antropologer och evolutionsbiologer eftersom en föda på animaliskt fett är optimalt för höga testosteron-nivåer, utveckling av muskler och även hjärnan som också mest består av fett och därför mår bra av en kost rik på kolesterol och mättat fett.

Men nu har vi ju faktiskt ett val, för första gången i mänsklighetens historia så kan vi välja om vi enbart vill äta som jägare eller som samlare. För att kunna föreställa sig skillnaden mellan dessa två så kan vi se på våra evolutionära släktingar, bonopo aporna och chimpanser.

image
Chimpanser

Chimpanserna äter gärna kött när de kan, de jagar, de har en tydlig hierki, skillnaden mellan deras hanar och honor är uppenbar och deras ”män” patrullerar och beskyddar deras territorium så de behöver sällan överge ett bra territorium.

Bonopoaporna å andra sidan lever enbart på vegetarisk föda, deras hanar är mer androgyna och mer lika deras honor, de har inga tydliga hierkier, ingen vet vems barn tillhör vem, de flyr hellre än att kriga och de får ofta överge ett rikt territorium pågrund av yttre hot.

image
bonopo aporna

Nu kan jag föreställa mig att vissa grupper i samhället identifierar sig mer med den ena arten av våra släktingar i träden än den andra, jag gör inga omdömen om det, men jag vet vad jag är, vilka mina förfäder var och hur jag vill uppfostra mina barn. Vi är jägare!

4 vanliga misstag med LCHF

LCHF, Paleo eller bara människomat som jag kallar det, bygger på väldigt enkla principer, men trots det så är det ändå lätt att gå fel, här följer några av de felsteg du bör undvika som ofta diskuteras i samband med naturlig kost och som jag själv till och från arbetar med.

1. processad mat: Om du studerat grunderna i lchf så vet du att naturligt animaliskt fett och protein är bra för dig. Så nu skyndar du iväg till köttdiskarna för att plocka på dig feta korvar och bacon mm, vilket är helt rätt! Men läs innehållsförteckningarna först!

image

Mycket av den processade maten innehåller tillsatt socker eller tillsatser som lätt förvandlas till socker i kroppen, som potatisflingor och mjöl vilket snabbt höjer dina insulin-nivåer och gör dig fet. Utöver detta så försök att undvika e-ämnen som innehåller såväl flera kända hälsorisker som flera ännu obekräftade.

2. Överkonsumtion av protein: Många som följer en lågkolhydratkost kan gå ned massor i vikt och ändå frossa i kött. Men i LCHF så är det främst animaliskt fett som ska stå för det mesta av mättnaden.

image

Detta beror på att överskott av rent protein kan leda till höjda insulin-nivåer, men om du satsar på de riktigt feta köttbitarna samt äter mycket smör och olivolja till maten så behöver du knappast oroa dig för någon överkonsumtion.

3. Mjölksocker: Smör, helst från gräsbetande kossor är det bästa matfett som finns både ur hälsosynpunkt, och vad gäller smak och tillagning. Att äta riktigt feta ostar och såser med naturlig mjölk som grund, helst opastöriserad och ohomogeniserad är mycket bra för din hälsa.

image

Men mjölk som dryck är betydligt mer problematisk då den innehåller mycket laktos (mjölksocker) och kan för den insulinkänslige vara lika skadligt som läsk. Ha hellre grädde eller smör i kaffet. Drick vatten till maten (utan socker och tillsatser) och använd i övrigt mjölk sparsamt.

4. Överkonsumtion av alkohol: Att öl är i princip detsamma som flytande bröd och bör undvikas som pesten av den som vill gå ned i vikt hoppas jag är känt av de flesta som håller på med LCHF och paleo.

image

Och de flesta som äter naturlig mat vet nog att ett par glas rödvin till maten, helst efter en riktigt fet måltid är hälsofrämjande, men fokus ska ligga på ett par glas, inte ett par flaskor. Här är jag själv skyldig till excess någon helg till och från.

Även om en fylla i månaden inte kommer att döda dig så är överkonsumtion av alkohol skadligt för såväl din fettförbränning, som dina hormonnivåer och för din kropps återhämtning, för att inte tala om ditt psyke.

image

Så njut gärna av två glas vin någon gång ibland (helst ekologiskt och med låg sockerhalt), men håll det där och fokusera hellre excess på fet mat, din kropp kommer att tacka dig längre fram!