Den mentala dieten. 

Att du är vad du äter är ett välkänt axiom som det ligger mycket sanning i. Vad många inte tänker på är att vi också är vad vi läser, lyssnar på och ser på – den mentala dieten. Om du ofta tänker negativa tankar är det mycket möjligt att det beror på att du ofta läser negativa nyheter. Om du ofta drömmer mardrömmar kan det delvis bero på att du mest ser på skräckfilmer och så vidare. Den mentala dieten har en stor inverkan på din fysiska hälsa och är enligt mig minst lika viktig som din kosthållning.

Vad du bör undvika i en mental diet. 

Det första du bör dra ned på för din mentala hälsa är nyhetsrapporteringar, detta gäller både mainstream-media och alternativa medier. De flesta nyhetstjänster fokuserar på att rapportera negativa händelser eftersom de säljer bättre och får fler besökare på nätet. Men om du undviker att läsa eller se på nyheter i 30 dagar, kommer du säkert märka att de få nyheter som rör dig personligen, kommer du att få höra om i alla fall från din umgängeskrets.

Om du konsumerar för mycket negativa nyheter är risken stor att du börjar oroa dig för våldtäkter, terrordåd och korruption bakom varje gatuhörn. Andra saker att undvika kan även vara poddar, filmer och tv-serier med alltför negativa, sorgliga eller på andra sätt nedbrytande budskap.

Vad du bör konsumera mentalt i första hand. 

Se till att den information du konsumerar i första hand är sådant som är konstruktivt och utbildande. Om du till exempel försöker att lära dig ett nytt språk kan det vara värdefullt att i första hand konsumera böcker, musik och filmer som är på det språket. Om du vill bli mer hälsosam kan du börja lyssna på poddar om näringslära och träning. Utöver detta har jag funnit det både uppbyggande och lärorikt att lyssna på ljudböcker om filosofi, se på filmer som skildrar extraordinära livsöden, och lyssna på poddar om specifika lärdomar och budskap.

Vad du bör konsumera mentalt i andra hand. 

Utöver direkt undervisande material kan du stärka din mentala hälsa genom att läsa böcker, se på videoklipp och lyssna på poddar med framgångsrika motivationstalare som till exempel Tony Robbins. Om du försöker följa en andlig väg kan det vara värdefullt att inta material som skildrar liv och läror av människor som befinner sig på samma andliga väg som du. Om ditt mål är att bli en framgångsrik entreprenör kan det vara värdefullt att lyssna på intervjuer med andra framgångsrika entreprenörer för att lära dig av deras framgångar och misstag. Inta information som stärker dig i din tro, som utmanar dig till att kliva utanför din bekvämlighets-zon och som pushar dig emot nya stordåd.

Övrigt nyttigt material för ditt mentala välmående. 

Medan nyhetsrapporteringar och dagstidningar är fyllda med inslag om obskyra sjukdomar, krig och svält, finner jag det uppbyggande att konsumera sådant som får mig att le, skratta och känna vördnad. Min vän och samarbetspartner Dan Forslund har en sida på Facebook som heter Bisarra klipp som får mig att ibland skratta rakt ut och andra gånger bara förundras över hur märkliga vi människor är. Jag tycker även om att se på videoklipp på gulliga katter, på sportsliga bedrifter och filmer som skildrar naturen i dess olika former samt positiv musik.

Jag tror det är viktigt att varva mer allvarligt material med lättsamma inslag, livet handlar trots allt inte bara om kamp, det ska vara roligt också, och som alltid – Lev Fett!

Hur du lever tills du blir 100

Forskaren i asiatiska studier doktor, John Day från USA, levde extremt ohälsosamt tills han fyllde 40. Tills han en dag bestämde sig för att en längre tid leva med och studera människorna i en liten by i Kina, känd som ”The longevity village” i Bama söder om Guangxi. Denna by är känd för att de som bor där i genomsnitt lever tills de blir hundra eller mer. Några av de saker han lärde sig om dessa människors livsstil var vad han väntat sig, medan andra saker var mer överraskande. 

Grönsaker, fet fisk och intermittent fasta. 

Huvuddelen av födointaget i byn bestod av gröna överjordsgrönsaker, framförallt mycket bladgrönsaker. I övrigt åt man mycket fet fisk, nötter och annan animalisk föda rik på Omega 3.  Sådant som socker, kemiska tillsatser, processad snabbmat och dylikt lyste icke-förvånande med sin frånvaro. En sak som präglade nästan alla bybors matvanor var att de följde en naturlig intermittent fasta utan att ens reflektera över det. 

Dagen inleds med ett ganska stort huvudmål, till lunch åt man något lättare och tidigt på kvällen åt man tidigt och försvinnande lite. Resten av dygnet, tolv timmar eller mer, åt man ingenting, även känt som intermittent fasta. Detta påminner om vår egen Dolph Lundgrens filosofi, ät som en kung till frukost, som en prins till lunch och som en tiggare på kvällen. 

Var aktiv så mycket som möjligt, få mycket solljus och sov när du ska. 

När doktor John frågade byborna om de tränade trodde dom att han skämtade. Ingen av byborna brydde sig om vare sig styrketräning eller löpning och dylikt. Däremot var nästan alla i byn aktiva under större delen av dagen, och eftersom byn låg så långt ifrån affärer och andra förnödenheter var man tvungen att vandra väldigt långt för att införskaffa något utöver vad man kunde hitta i byn. 

Nästan alla jobbade antingen på åkrarna, som fiskare eller som jägare, vilket även innebar att de var utsatta för naturligt solljus under större delen av dagen och därmed får en rejäl dos D-vitamin. Något som påverkar bybornas hälsa mycket positivt enligt forskningen är att de följer sin cirkadiska klocka, med andra ord att de följer en naturlig dygnsrytm. De lägger sig när solen går ned och går upp när solen går upp. 

En positiv syn på åldrande och ett rikt socialt liv.

Något som verkligen särskiljer människorna i den lilla Kinesiska ön från oss i västvärlden är deras syn på åldrande. Oavsett var de befann sig i livet uttryckte byborna i intervjuer att de var stolta över sin ålder och att de såg fram emot att bli äldre. I byn är en hög ålder en statusmarkör som visar på att man har mycket livserfarenhet och karaktär, till skillnad från västvärlden som dyrkar ungdomlighet. Att nå en hög ålder på ön innebär dessutom att man får mer stöd från sina barn och barnbarn vilket innebär mindre slit och släp. 

Trots att ingen i byn hört talas om Facebook eller några andra sociala medier verkar ingen lida av brist på sociala relationer, snarare tvärtom. Familj och släkt lever tätt inpå varandra och man umgås regelbundet med grannar och vänner i den lilla byn. Doktor Day spekulerar i att det rika sociala livet bland byborna är den viktigaste faktorn till att så få där upplevt ångest och depression, vilket givetvis bidrar till att de lever längre. 

Hoppas du som läser också kan lära av och implementera några av lärdomarna från den lilla Kinesiska byn, och som alltid – Lev Fett!

Är du en mental idisslare? – Sluta grubbla!

Den mest värdefulla resursen vi har som människor är tid, och det sämsta vi kan göra med tiden (enligt min erfarenhet) är att grubbla, och det bästa botemedlet mot överdrivet grubblande är att agera. Det finns många saker i mitt liv som jag ångrar att jag gjort, men det jag ångrar mest är sådant som jag inte gjorde. Jag ångrar delvis att jag valde att studera religionshistoria vid Stockholms universitet, för efter ett och ett halvt års studier gick det upp för mig att jag inte ville ägna mitt liv åt religion. Men det jag ångrar mer än mina studier i religion är alla de år som gått sedan dess som jag inte studerat något alls med samma disciplin, förvärvad kunskap du har lite användning för är trots allt fortfarande bättre än ingen kunskap alls. 

Vad är en mental idisslare?

Nu var dessa år bortom universitet inte helt bortkastade, jag fick en dotter, jag prövade flera andra andliga vägar, läste mycket och utvecklade min fysik, men en praktisk yrkesutbildning ovanpå det hade tjänat mig väl idag. Att grubbla är dock inte detsamma som att tänka konstruktivt, planera och utvärdera saker. Om ditt tänkande inte leder till handling och åren går utan att du gör något som för din utveckling framåt, då är det möjligt att du är en mental idisslare. Idisslare är djur som tuggar sin mat väldigt länge, sväljer maten bara för att spy upp den och tugga den om och om igen. Kossor är ett exempel på idisslare. Dessa djur överlever givetvis på näringen de får i sig på detta sätt, men dom är sällan särskilt effektiva och de har inte mycket tid över för något annat än att gå runt och äta hela dagarna. 

Rovdjur däremot kan gå utan mat i flera dagar och fortfarande vara effektiva jägare. De jagar sitt byte, dödar det och hugger direkt in på de mest näringsrika delarna av djuret. När den art av primater som en dag skulle bli moderna människor började äta kött för ca två miljoner år sedan  skedde ett stort kliv i vår evolution. Vi behövde inte längre gå runt och leta efter växter att äta hela dagarna, likt rovdjuren kunde vi äta en animalisk kost bestående av fett och kött som gav oss näring under längre perioder som vi kunde ägna åt andra saker som att utveckla språk, bygga hem, förfina våra jaktmetoder och så vidare. Men tyvärr även till att grubbla. 

Bli ett mentalt rovdjur.

Att grubbla är den mentala motsvarigheten till att gå runt och äta gräs hela dagarna. Visst kommer du fram till saker ibland, men det är inget effektivt sätt att tänka och planera, här är några av de metoder du kan använda för att effektivisera ditt tänkande och motverka överdrivet grubblande. 

1. Avsätt tid för grubbel: detta råd återkommer ofta i böcker som handlar om mental träning. När du ger utlopp för ditt grubblande under en specifik och avgränsad tid varje dag blir det betydligt lättare att stå emot skenande tankeverksamhet under resten av dagen, men grubbla aldrig längre än en timma. 

2. Ha ett system för hur du får utlopp för dina tankar: när du kommer på en bra idé skriv genast ned den i en stående lista för bra idéer, när det uppkommer frågeställningar i huvudet som du inte har tid att lösa just då se till att få ned det också i en lista för grubbel som du kan ta itu med under den avsatta grubbeltid, se föregående punkt. 

3. Agera, när du vill komma ut ur grubblande över en fråga: till exempel över att välja en utbildning, börja studera något av de ämnen du överväger. Förr eller senare kommer du märka av om detta är vad du borde hålla på med, om det visar sig efter ett år eller två att du är mer intresserad av något annat har du i alla fall inte kastat bort den tiden med grubbel.

4. Fråga någon annan om råd: när du grubblat över en fråga en längre tid utan att komma någonstans är det möjligt att du inte kan lösa det själv utan input från någon annan. Helst från en mentor eller någon som har mer erfarenhet i fråga om det du grubblar över. Du kommer troligtvis märka att ofta är fler huvuden bättre än ett.

Slutligen, lär av mitt misstag, slösa inte tid på grubblande. Ta kontroll över ditt liv och din tid och som alltid – Lev Fett!

Soldathjärta – Min kamp mot panikångest!

Den här bloggen har sedan starten handlat om förebyggande arbete inom träning, hälsa och mindset och mindre om att hantera befintlig ohälsa. Eftersom jag främst skriver utifrån mina egna erfarenheter känner jag mig nödgad att återigen ta upp det som jag kämpar med för stunden, vilket är panikångest och PTSD som jag tampats med till och från sedan 2005. Ordet ångest härrör etymologiskt från det latinska ordet ”angerend” som betyder att kvävas, vilket är en känsla de flesta med panikångest upplever. Detta mentala tillstånd finns beskrivet i olika former sedan de äldsta nedskrivna berättelserna om de assyriska konungarna till det antika Grekland fram till dagens beteckningar. Den beteckning jag föredrar uppkom någon gång efter franska revolutionen där man beskrev soldater som bröt ihop efter kriget med att de hade drabbats av ”soldathjärta”.

Bakgrund och innebörd. 

Ur ett biologiskt evolutionärt perspektiv är ångest en del av ”kamp eller flykt-responsen”. Fysiologiskt tar detta sig uttryck i förhöjda adrenalin-nivåer, spända muskler, ökad puls och andning samt i vissa fall med ofrivillig tömning av mage och tarm-system, detta sker för att snabbt förbereda oss på en extremt farlig situation. Många tror att någon som lider av ångest måste vara en väldigt svag eller oduglig individ. Men studier har visat att många människor som lider av panikångest i vissa extrema situationer klarar sig bättre än dem som inte gör det. Till exempel under andra världskriget var det många, på båda sidor, som klarade av att hantera livet i koncentrationsläger bättre, eftersom extrem ångest redan var deras normaltillstånd. 

Ångest som överlevnadsmekanism eller handikapp. 

Bland ursprungsbefolkningar som aboriginerna i Australien har det visat sig att individer inom stammen med höga ångestnivåer oftare är bättre på att läsa av andra individers inställningar i kamp om mat och resurser samt att bättre tolka främmande stammars intentioner och därför gör mer försiktiga och ofta smartare val för långsiktig överlevnad. Och bland andra primater som babianerna, fungerar ångesten som en överlevnadsmekanism hos apor som på grund av sitt mentala tillstånd väljer att inte sticka ut för mycket och därför undviker att hamna i konflikt med andra mer våldsamma individer inom flocken. 

Ångesten har alltså ett biologiskt syfte och har historiskt sett kunna vara en fördel i extrema situationer. Tyvärr kan ångesten även vara ett kraftigt handikapp i det dagliga livet när den inte är befogad. Detta sker när hjärnan väljer att tolka situationer, som egentligen inte innebär ett direkt hot, som något farligt. För människor med social fobi kan detta ske när de ska tala inför en stor folksamling, medan för agorafobiker handlar det om torgskräck, och för vissa om en rädsla att befinna sig för långt bort ifrån civilisationen. För mig lutar det mer åt det sistnämnda. Oavsett vilken fobi eller rädsla det rör sig om för den som lider av extrem ångest, handlar det om en felaktig eller överdriven tolkning av verkligheten. 

Framgång med ångest?

En annan missuppfattning om detta tillstånd är att människor som lider av ångest måste vara socialt undvikande, fega eller osociala individer, i boken ”Generation Ångest” tar författaren Scott Stossel upp hundratals fall av kända krigare från antiken till dagens militära elitstyrkor, några av våra främsta författare och tänkare som Charles Darwin samt en uppsjö av kända skådespelare och sportstjärnor som lidit och lider av denna sjukdom. Detta går alltså att leva med framgångsrikt även om det är en stor utmaning. Denna utmaning är något jag själv kommer att skriva om i mina framtida artiklar i samband med att jag själv tar mig an den. 

I samband med denna artikel vill jag även tipsa om två böcker, den första är den redan nämnda boken Generation Ångest av Scott Stossel som förklarar vad ångest är på djupet och som ligger till grund för det mesta jag nämner i den här artikeln. Den andra boken jag vill nämna är ”Nu dör jag” som är skriven av min vän och samarbetspartner Dan Forslund som förklarar ångest ur ett mer personligt och praktiskt perspektiv (jag har även skrivit förordet till den), mer om denna bok här. Om detta ämne inte berör dig som läser personligen kanske du kan tipsa någon du känner som lider av detta. Och som vanligt – Lev Fett 

Källor:

Generation Ångest av Scott Stossel. 

Nu dör jag av Dan Forslund 

 

Positivt tänkande för cyniker


Inom kategorin personlig utveckling i litteraturen är troligen den största underkategorin ”positivt tänkande”. Detta ämne omfattar alltifrån tänkare som menar att du kan förändra din verklighet med ren tankekraft och därmed tänka dig till en löneförhöjning, till de mer akademiskt lagda teoretikerna inom positiv psykologi, som menar att positivt tänkande handlar mer om att bejaka möjligheter än att grubbla över potentiella problem.

Det jag lagt märke till under de minst 15 år jag ägnat mig åt personlig utveckling, är att de som ägnar sig mest åt positivt tänkande är de som redan lever med rosafärgade glasögon och som kanske skulle behöva lite mer skepticism i sina liv, och de som skulle behöva en rejäl dos av positivt tänkande, i dess mest praktiska bemärkelse, är dom som är mest troliga att avfärda detta.

Personligen har jag, så långt tillbaka jag kan minnas, dragits mer åt det cyniska hållet och därmed utgått från Murphys lag som postulerar att ”om något kan gå fel kommer det troligtvis att göra det”. Jag insåg dock för många år sedan att mitt negativa tänkande har en tendens att ligga i vägen för mig, för om allting man tar sig för troligtvis ändå kommer att gå åt helvete, varför då försöka sig på någonting? Som en naturligt född cyniker skulle jag därför vilja rikta en appell till mina cyniska vänner om vikten av att bejaka en praktisk tillämpning av positivt tänkande.

En sund skepsis och vaksamhet i livet är ofta något bra och användbart, men att bejaka positivt tänkande i detta sammanhang innebär bara att du öppnar dig för möjligheten att saker och ting faktiskt kan gå bra, att många människor vill dig väl, och att du faktiskt kan lyckas med vad du företar dig långt utöver dina förväntningar. Men även när du misslyckas med något, när en oväntad negativ händelse inträffar, eller att du blir bedragen av någon, kan du fortfarande välja att tolka det inträffade som något i längden positivt. Detta genom att du lär dig något från ditt misslyckande eller genom att en avslutad relation kan öppna upp för en ny och bättre relation, för att ta ett par exempel.

Du behöver inte tro på andlighet, Gud, eller några metafysiska lagar för att bejaka ett positivt tänkande. För ett par år sedan läste jag en artikel i tidningen Modern psykologi om anledningen till att vissa människor har mer tur än andra. Det visar att de med mest ”tur” i själva verket är de med flest personliga kontakter. När en sådan person förlorar sitt jobb har dom flera kontakter som kan erbjuda ett nytt. När de behöver skjuts någonstans ”dyker det alltid upp någon”, och när deras förhållande tar slut hittar dom snabbt en ny partner genom sin stora vänskapskrets.

På samma sätt fungerar det med positivt tänkande. Den som är lagd åt att tänka mer positivt letar automatiskt efter möjligheter där cyniker bara ser problem. Människor som tänker optimistiskt tror mer på sin egen förmåga och tar därför fler chanser (och får därmed även fler vinster), och även när de ”misslyckas” med något återhämtar de sig snabbare eftersom de väljer att se det som en lärdom  och en möjlighet till nya vägar framåt. Om du är en cyniker behöver du inte undertrycka eller skämmas för din skeptiska läggning, den kan fortfarande vara till nytta i andra sammanhang, men du kanske kan välja att se glaset som halvfullt ibland och bejaka möjligheten att allting inte går åt helvete hela tiden. Och som  alltid – Lev Fett!

Inte ditt fel att du är lat, fet och osocial!

Jag är medveten om att rubriken på detta inlägg är provocerande för många, men mitt syfte är inte att frånta människor ansvaret för deras hälsa och livsstil, däremot vill jag gå till botten med de skuldkänslor som hindrar många människor från att komma till bukt med sina ovanor. 

Jag har rört vid den här punkten förut i flera artiklar här på Leva Fett, men jag tycker att denna fråga är tillräckligt viktig för att förtjäna ett eget inlägg. Jag lyssnade nyligen på en intervju med Robb Wolf som är en av de viktigaste pionjärerna inom paleorörelsen, och som tidigare skrivit boken ”Paleo Solution”, nu är han tillbaka med en bok som heter ”Wired To Eat”. I intervjun förklarade han att det viktigaste budskapet med nya boken är; att det inte är ditt fel att du har svårt att låta bli onyttig mat. 

Givetvis har vi alla ett ansvar för hur mycket vi rör oss och för vad vi stoppar i oss, däremot väljer vi inte vad som triggar oss och till vilken grad. Om du är insulinkänslig är risken stor att du upplever socker som rent knark, vilket gör att du lider av extrem abstinens från socker när du inte ätit det på ett tag och att du har extremt svårt att sluta äta när du väl börjat. Andra har en genetisk predisponering för att bli alkoholister, för dem kan ett glas vin leda till flera års supande med medföljande konsekvenser, men de flesta kan ta några öl en gång i veckan utan att uppleva någon som helst abstinens efter alkohol under resterande dagar. 

Våra förfäder var inte mer disciplinerade än oss.

Många som följer LCHF eller någon annan variant av paleo har en tendens att romantisera våra förfäders leverne från den paleolitiska åldern som är runt 99% av vår historia. Hur våra förfäder hade hanterat vår tids förutsättningar kan vi bara sia om, men försök att integrera ursprungsbefolkningar som fortfarande lever som våra förfäder har gjorts upprepade gånger. Ett exempel är när forskare lät Australiens aboriginer leva som västerlänningar i några månader, resultatet blev att de uppvisade tendenser till överätande, inaktivitet och andra skadliga beteenden och med medföljande försämringar i hälsan, de hade alltså lika svårt som oss att låta bli överdrivet hedonistisk beteende. Några veckor efter att de återvänt till sina stammar hade alla deras hälsovärden återgått till det normala igen. 

Anledningen till att våra förfäder inte frossade i skräpmat, socker och salt var att de inte hade tillgång till det. Anledningen till att de rörde sig betydligt mer var att de var tvungna att vara aktiva för att få tag på mat och inte svälta. De fick i sig tillräckligt med D-vitamin för att de var tvungna att jobba utomhus större delen av dagarna, och de fick i sig tillräckligt med Omega-3 för att sådant som fet fisk, nyttiga nötter och oliver samt inälvsmat var tillgångar de inte hade råd att undvika till förmån för västerländsk snabbmat. De var mer sociala eftersom de inte hade tillgång till Facebook och för att de var tvungna att jaga, sova och leva tätt tillsammans för att kunna freda sig från vilda djur och fientliga stammar och så vidare. 

Gör dina val utifrån egennytta inte utifrån skuldkänslor. 

Många som gör avsteg från sin diet kallar dessa avsteg för ”fuskmåltider”, men ordet fusk betyder att du får en oförtjänt fördel över någon annan. Men när du väljer att äta en onyttig måltid ger du inte dig själv en fördel framför någon som inte gör det, snarare tvärtom. Denna användning av ordet ”fusk” för att beskriva vår snedsteg pekar på ett skuldtänkande kopplat till mat. Idén om att våra förfäder var så duktiga på att leva sunt för att de var disciplinerade har gett oss föreställningen om att det är något fel på oss för att vi har svårt att låta bli onyttiga beteenden, men i själva verket lever vi i en tid och i miljöer som är skapade av våra främsta försäljare, PR-experter och mästerkockar med mera för att vi ska konsumera onyttigheter så ofta och så mycket som möjligt. 

Förstå dig själv och agera. 

När du insett och erkänt för dig själv att du missbrukar något, oavsett om det rör skräpmat, porr eller spelberoende, kan du förlåta dig själv (eftersom det inte finns något att förlåta) och göra ett aktivt val. Om du vet med dig själv att du inte klarar av att äta några chips utan att det slutar med att du äter upp hela påsen, kan du överväga om det är värt att äta några chips alls. Men om du klarar av att ta en cigarr ett par gånger om året, ett glas vin till fredagskvällen och så vidare, gör det då, om du anser att det berikar ditt liv. Men om dessa förströelser har en tendens att spåra ur för dig kanske det är värt att låta bli helt och hållet. 

Dina livsval är inte en dom över någon annans livsval. 

När du offentligt väljer att helt avstå ifrån kolhydrater, alkohol eller något annat onyttigt kan du möta motstånd från dem som känner sig dömda av dig för att de inte gör samma val. Men om du förklarar att du till exempel väljer att avstå från den där fredagsfyllan för att du har svårt att kontrollera ditt drickande kommer du troligtvis få mer stöd och sympati från din omgivning. Om du däremot börjar ägna din tid åt att förklara hur korkade alla människor är som väljer att inte leva som du, då kommer du fortsätta uppleva motstånd från din omgivning, och det kommer att vara ditt eget val och då får du stå för det!

Bevisligen har större segment av vår befolkning svårt att äta nyttigt, dricka måttligt och röra på sig tillräckligt, men vi har olika svårt att hantera olika utmaningar för vår hälsa och det har främst med genetik att göra. En del kan konsumera alkohol ganska regelbundet utan att bli alkoholister, men de har istället problem med att låta bli lösgodis och för andra är det tvärtom. En del människor mår jättebra av en vegansk diet medan vissa mår betydligt bättre av en kosthållning baserad på främst animalisk föda. 

Din kosthållning är ett verktyg inte en religion. 

Om du tror att LCHF, paleo eller rawfood-dieten är lösningen på universums problem och du är en av dessa lärors profeter tror jag att du kommer göra andra och dig själv en otjänst. Och såvida du inte väljer att leva ett extremt osunt liv i alkoholism eller med grav fetma som resultat handlar inte dina hälsoval heller om moralfrågor (såvida du inte tycker det är fel att äta kött förstås). Vad du väljer att stoppa i dig borde i mitt tycke handla om vad som får dig att fungera optimalt och må bra. Din kosthållning är något individuellt och personligt som handlar om din hälsa och inte om något annat. Om du väljer att se kost och träning som verktyg för att optimera din prestation och hälsa kan du tillåta dig att experimentera med olika dieter och träningssätt för att hitta vad som är bäst för dig, då kan du ta kontrollen över din livsstil istället för tvärtom. Och som alltid – Lev Fett! 

5 mentala droger att se upp för 

Precis som kaffe, alkohol och nikotin kan dessa droger brukas med måtta för att uppnå resultat, men på egen risk. Alla dessa droger är olika former av vad jag kallar mental onani. Dessa droger har jag till viss utsträckning missbrukat hela mitt liv, därför känner jag dem så bra och vet hur man kan hantera dem.

Att söka bekräftelse – riktig självkänsla och narcissism. 

Att söka bekräftelse är en naturlig instinkt vi har med oss från barndomen när vi försöker få beröm från våra föräldrar. Det kan handla om att lägga upp bilder från när man tränar på gymmet för att få likes på Facebook. Journalister skriver artiklar som de vet att deras redaktör och kollegor kommer att tycka om och så vidare. Det kan även handla om att välja sin utbildning eller yrke utifrån vad samhället eller ens familj hoppas på. Problemet med bekräftelsesökande är att du helt kan tappa fotfästet i tillvaron när bekräftelsen plötsligt uteblir, eller när du upptäcker att du spenderat flera år eller hela ditt liv med att göra saker för att leva upp till andras förväntningar.

Att helt befria sig från egot tror jag är nästintill omöjligt, jag har genom åren sett människor proklamera stolt hur de valt bort all form av bekräftelse för att leva ett mer andligt och spartanskt leverne utan att inse ironin i hur de själva uppvisar minst lika mycket bekräftelsebehov mot sin egen intressegrupp, bestående av andra självutnämnda andliga veteraner. Personligen tror jag mer på att äga sin narcissism samtidigt som man arbetar på att bygga en självkänsla baserad på värderingar som är oberoende av andra människors förväntningar och åsikter.

Att söka bekräftelse för sina åsikter – utmana din konfirmationbias. 

Detta är ännu en mental drog som tycks förstärkas av sociala medier. Sökmotorer som Google och tjänster som Facebook arbetar för att visa dig sökresultat baserat på dina egna åsikter och preferenser, detta kan givetvis vara hjälpsamt ibland, men det riskerar även att skapa en åsiktsbubbla där du slipper komma i kontakt med andra åsikter och perspektiv. Veganer, Sverigevänner, kommunister och andra grupper kan spendera nästan all sin tid på nätet i sina respektive åsiktsbubblor där alla berömmer dem för deras rebelliska åsikter och livsstilsval.

Problemet med detta är att alltfler får svårare att hantera motargument samt att de utvecklar en väldigt ensidig bild av samhället där de själva är ständiga offer i en värld som är emot dem och deras värderingar. Ett enkelt sätt att motverka denna tendens hos sig själv är att medvetet utsätta sig för diametralt motsatta åsikter än sina egna samt att regelbundet träffa människor med en annan livssyn och livsstil.

Målsättningsknarkande – fördröj belöningen

Att utannonsera hur du tänker sluta röka, skaffa körkort eller något annat mål kan vara behjälpligt för att få stöd och pepp från din omgivning. Baksidan av detta är att du även får en oförtjänt känsla av att ha åstadkommit något, samt en massa beröm, för något du inte gjort ännu. När motivationen sen klingar av är det lätt att slingra sig ur sin tidigare målsättning medan omgivningen sakteligen glömmer bort din tidigare proklamering. Oftast är det bättre att bara sätta igång med vad du planerat och spara stödet och ryggdunkningarna till efter att du faktiskt gått ned tio kilo, varit utan cigaretter eller alkohol ett par månader och så vidare. På så sätt spar du den mentala drogen till dess att du förtjänat den.

Det eviga grubblandet – agera mera. 

Detta är min största utmaning och en drog som jag slösat många år på. Precis som föregående drog skapar den en känsla av att du faktiskt gör något, men i själva verket är grubbel bara ännu en form av mental onani och idisslande av idéer. Jag säger inte att man inte ska kunna sitta ned och fundera över saker, men det måste begränsas kraftigt och alltid ha en tidsbegränsning. Över 90% av våra tankar är repetitiva och leder sällan till något nytt. Det som leder fram till nya idéer är att utsätta sig för ny litteratur, resa till främmande platser och att göra nya saker. Låt oss säga att du funderar över vilken utbildning du ska välja, ge dig själv en vecka att fundera över detta, därefter väljer du en utbildning. Om det skulle visa sig att du faktiskt valt en utbildning som inte är rätt för dig kommer du säkerligen att märka detta under själva utbildningen. Men jag garanterar att några månaders eller års studerande av något du egentligen inte vill hålla på med är hundra gånger bättre än flera års grubblande som inte leder till något alls.

Att gnälla – håll käften om du inte tänker göra något. 

Har du sett något i stil med följande på Facebook ”Den där jävla idioten Stefan Löfven, han förstör Sverige” med tjugo efterföljande kommentarer i stil med ”ja du har rätt, vi måste säga ifrån nu”. Denna typ av kommentarer och inlägg (som jag själv regelbundet gör mig skyldig till) är lika korkade och meningslösa som att sätta ett flaggfilter på profilbilden efter varje ny terrorattack, eller att söka medhåll för ”jag hatar också cancer”, ”mjukglass är gott”, ”hundvalpar är söta” och så vidare. Om gnäll inte leder till en direkt handling är det totalt meningslöst. Att älta åsikter, framförallt till dem som redan håller med dig är också en form av mental onani. Faktum är att Stefan Löfven är statsminister, cancer är dåligt, hundvalpar är söta, och dina åsikter om detta kommer inte att förändra någonting.

Alternativ till gnällande: jag anser att parti X har det bästa programmet för Sverige därför har jag valt att engagera mig, såhär kan du bidra till att vända utvecklingen i landet. Jag har valt att donera tusen kronor till cancer, om du också anser att vi måste hitta ett botemedel kan du hjälpa till på följande vis. Jag anser att vi behöver mer andlighet och harmoni i världen, därför har jag startat en lokal meditationsgrupp, såhär kommer du i kontakt med oss.

Det bästa motgiftet mot alla former av mental onani: Ta ansvar, agera och som alltid Lev Fett!