Vi tjockisar förstår varandra

Jag för tio år sedan

Kan någon som aldrig kämpat med övervikt förstå någon som alltid gjort det? Kan en tjockis någonsin bli smal rent mentalt? Vad krävs för att bli av med övervikten och hålla den borta på lång sikt?

Nej det handlar inte bara om självdisciplin

Jag älskar att träna på gym, jag längtar efter det hela dagen. För mig krävs det ingen viljestyrka eller disciplin för att pallra mig till gymmet. Många hatar att lyfta vikter, för dom krävs det en enorm motivation eller en läkares order, för att spendera en endaste minut på gymmet. Kan jag verkligen påstå att jag tränar på gym för att jag är mer disciplinerad än dom som inte gör det?

Alla är inte bra på allt av en anledning

Jag har en vän till mig som älskar allt som har med bilar att göra, han byggde radiostyrda bilar som drevs på metanol när vi gick i lågstadiet. Personligen tycker jag att allt som har med motorsport att göra är skittråkigt, och jag har inte ens bemödat mig att skaffa körkort ännu. Men min vän i fråga är istället totalt ointresserad av ämnen som filosofi och psykologi, ämnen som jag studerar dagligen bara för att jag tycker det är roligt.

Är min vän mer disciplinerad än mig vad gäller bilar? Och är jag mer disciplinerad än min vän när det gäller viss litteratur?

Jag kommer alltid vara en tjockis, därför förstår jag andra tjockisar

I nuläget har jag några kilos övervikt, men ingen kallar mig tjock, jag har dessutom en ansenlig muskelmassa. Men jag vet att killen som vägde 136 kilo för mindre än tio år sedan är samma person jag fortfarande ser i spegeln. Samma tendenser till överätande, samma bakomliggande orsaker till att tröstäta är fortfarande kvar i mig.

Jag kan inte sätta mig in i vad en alkoholist känner när han eller hon ser en bar på vägen hem från jobbet. Men jag vet exakt hur tjockisen i affären känner, som mot bättre vetande, fyller kundkorgen med chips, läsk och skräpmat, fast han eller hon hatar vad dom gör med sin kroppar.

Den som alltid varit smal kommer aldrig förstå fullt ut

För oss tjockisar är god mat och snacks en av livets höjdpunkter, ibland den högsta. Att bara äta en liten portion till middag känns som att en hel dag av slit (ja tjockisar jobbar hårt också) varit förgäves, var är belöningen? Att sitta och kolla på tv med familjen utan att äta några snacks känns helt meningslöst, som att gå på picknick utan någon fika. Och hungern när vi går på diet, inte bara ett litet sug i magen utan yrsel, skakiga händer, trötthet, nedstämdhet, listan är lång.

Kan en tjockis någonsin bli smal mentalt?

Jag kan inte tala för alla tjockisar, men jag tror att jag talar för de flesta av oss. Jag är idag trettiosju år gammal, jag har haft långa perioder med övervikt, och långa perioder utan. Men jag har aldrig känt att beroendet av överätande och skräpmat försvunnit, jag tror inte att det någonsin kommer att göra det helt. Däremot har det minskat avsevärt, tack vare flera år av mental och fysisk träning.

Jag är idag en tjockis med en relativt vältränad kropp. Men jag kommer aldrig att förneka min inre tjockis, och det tycker jag inte att du ska göra heller.

Drifterna som gör att du kämpar med vikten gör dig inte till en dålig människa

Som jag skrev i inledningen, vi är alla genetiskt predisponerade till att vara bra på vissa saker och dåliga på andra. Historiskt sett har det funnits fördelar med att kunna lägga på sig vikt och att ha ett starkt begär efter maten. Tänk dig själv våra förfäder före den moderna civilisationen, vars överlevnad hängde på vår motivation att kunna lägga på sig vikt och införskaffa mat. Tror du det var en fördel att vara besatt av mat eller att inte bry sig om den alls? Problemet är att vi nu lever i en tid där (dålig)mat är tillgänglig dygnet runt, överallt.

Vad krävs för att hålla övervikten borta på lång sikt?

Första steget är att acceptera att du är en tjockis, oavsett hur vältränad du är just nu (inte detsamma som att acceptera din övervikt!). På samma sätt som en alkoholist fortfarande är en alkoholist efter tio år av nykterhet. Du kommer alltid behöva anstränga dig mer än en naturligt smal person för att hålla övervikten borta. Det är inte rättvist, men det är inte heller rättvist att vissa är långa, att vissa är naturligt smartare och så vidare.

Du har säkert många fördelar på andra områden som de flesta på planeten inte har. Att behöva kämpa mot överätande är trots allt en lyx i de flesta delar av världen, även om det fortfarande är en kamp för dig personligen.

Förlita dig på rutiner, anpassa din miljö och ta hjälp från vältränade tjockisar

När du accepterat din inre tjockis kan du börja spela dom kort du blivit givna vid födseln. Bara för att du alltid kommer tänka som en tjockis, är du inte dömd till att vara fet. Glöm allt skitsnack om disciplin, du behöver fasta rutiner för att ta dig igenom dagen utan överätande. Du behöver anpassa din miljö och livsstil för att undvika frestelser. Och det bästa du kan göra är att ta hjälp från dom som redan lyckats gå ned i vikt och hålla den borta under en längre tid.

Att be om hjälp med att gå ned i vikt från någon som aldrig kämpat med övervikt, är som att lära dig minnesteknik från någon med naturligt fotografiskt minne. Bara någon som kan hantera sin egen inre tjockis vet vilka hinder och utmaningar du måste överkomma, som en naturligt smal person aldrig kan förstå. Jag tar personligen emot ett begränsat antal klienter, men nätet kryllar av vältränade tjockisar som gärna delar med sig av råd och coachning.

Avslutningsvis från en tjockis till en annan ; acceptera dig själv som den du är, medan du strävar efter den man eller kvinna du vill bli. Utbilda dig, be om hjälp och som alltid – Lev Fett!

Använd argument för dåliga vanor till att skapa bra vanor

De flesta är medvetna om när och varför vi började (och fastnade) med en dålig vana. I vissa fall hur andra övertalade oss, och i andra fall hur vi övertygade oss själva om att det var en bra idé. Men du kan även ”fastna” i bra vanor på samma sätt.

Det finns tonvis med argument för varför vi borde etablera vanor som är bra för oss. Som ”men du kommer leva längre”, ”du kommer att må bättre” eller ”du kan vara ett föredöme för andra”. Trots detta verkar ofta dom dåliga vanorna vinna, uppenbarligen är argumenten för de dåliga vanorna bättre. Men tänk om vi skulle använda argument för dåliga vanor till att övertyga oss om att börja med bra vanor?

Men varför inte pröva?

Kanske du upplevde hur kompisar försökte få dig att ta en cigg på skolgården. Med argument som ”du kan väl pröva i alla fall” och ”du kan ju inte ha en åsikt om det förrän du prövat”, eller ”du kommer inte dö av en cigg”. Pröva dessa argument på dig själv eller för att motivera en vän att pröva ett crossfit-pass eller löpning. Säg ”du vet ju inte om du gillar det förrän du prövat”, ”du kan väl testa i alla fall?” och ”du kommer inte dö av ett träningspass”.

Vågar du inte?

Det här argumentet fungerar särskilt bra på manliga egon, men även på många kvinnor. I tonåren tar många sin första sup efter att någon frågat ”är du rädd eller?”. Men även i vuxen ålder börjar många med dåliga beteenden och tunga droger för att någon utmanat dom med ”vågar du inte?”. Ingen vill bli sedd som en fegis. Utmana dig själv och några vänner med ”ska vi springa Tough Viking nästa år?” När dom tvekar sätter du in stöten ”vågar ni inte?”.

Ja men bara den här gången

Det här argumentet är effektivt för att både börja med och för att upprätthålla en dålig vana. Första gången ”jag kan ta litegrann”, alla andra gånger ”ja men bara den här gången”. När du äter lite godis till kvällen (fjärde dagen i rad), tar ett glas för mycket på krogen, bränner för mycket pengar i affären – bara den här gången! Varför inte använda detta argument för bra vanor? Ta bort pressen med att du måste etablera en ny vana.

Ta en nyttig sallad till lunch och säg till dig själv ”jag kan äta chips ikväll, jag tar bara ett litet avbrott från skräpmaten”. Gå ned till gymmet och ta på dig träningskläderna och säg till dig själv ”jag ska bara springa några minuter på löpbandet”. Risken finns att på samma sätt som några chips kan leda till en orgie i skräpmat, kan några små pass på gymmet leda till regelbunden träning.

Jag ska fuska lite

När du ätit bra mat en hel vecka och går till snabbmatsrestaurangen för att ”fuska lite”. Detta är en av våra märkligaste argument för dåliga vanor. Ett fusk insinuerar en oförtjänt fördel. Som när Neil Armstrong dopade sig för att vinna Tour de France. När du sabbar din hälsa vinner du ingenting. Att äta en pizza ger dig ingen fördel över någon annan, det är snarare ett handikapp. Varför inte göra en bra vana till din ”smutsiga lilla hemlighet” istället?

Börja träna i smyg, när någon frågar dig vad du ska göra efter jobbet, säg att du ska äta pasta, dricka rött vin och glo på repriser av The walking dead. Istället smyger du iväg till gymmet och tränar skiten ur kroppen. Därefter köper du middag bestående av organiska grönsaker och ekologisk biff. Du läser någon artikel på Leva Fett om personlig utveckling och lägger dig tidigt. Efter några månader när dina kollegor och vänner märker att du är snyggare, starkare och friskare än alla andra säger du bara ”det måste vara det röda vinet”.

Var självisk oftare

När du blir ertappad med en kebabtallrik av en vän kanske du får höra ”ja men man måste ju unna sig något gott ibland”. Implikationen av detta är att du gör något för dig själv. När du möter samma vän och du berättar att du är på väg till gymmet får du istället höra ”fan vad duktig du är”. Här låter det istället som att du gör någon sorts uppoffring, rentutav som att du gör något bra för andra. Jag ska avslöja en sak;

Min träning och kosthållning är jävligt självisk, det är inte välgörenhet. En anledning till att jag älskar min tid på gymmet är att min träning är något jag gör enbart för mig själv. Precis som för de flesta människor består större delen av dagarna av att jag gör saker för andra, för mina kollegor, för min familj och vänner.

Jaga kickar och beundra dig själv

När jag kliver in i gymmet träder jag in i min egen värld. Jag sätter i hörlurarna och lyssnar på den musik jag själv älskar. Varje gång jag lyckas lyfta tyngre eller göra fler repetitioner får jag en enorm kick. När jag med några månaders mellanrum märker att midjan är lite smalare och axlarna är lite bredare; njuter jag i fulla drag av min egen narcissism, och jag skäms inte för en sekund.

Att denna vana gör mig mer effektiv på jobbet, en bättre far och en bättre vän, tar inte bort det faktum är att det är något jag enbart gör för mig själv. De positiva bieffekterna av min träning är bara en bonus. Om du vill etablera en ny bra vana, fundera över dina motiv. Det är mycket enklare att börja med något du faktiskt vill göra om det är för dig själv.

Var lite mer självisk, unna dig en bättre hälsa, utmana dig själv, och som alltid – Lev Fett!

Fyra hinder för din hälsoplan och hur du övervinner dem

Otaliga gånger har jag skapat en ”perfekt plan” för hur jag ska nå mina mål för hälsa och kroppskomposition. Varje gång har oförutsedda saker dykt upp som skadat min planering eller helt satt stopp för den. Här är fyra av de vanligaste hinder jag och mina klienter stött på i sin strävan för bättre hälsa, vikt och muskelbyggande.

1. Skador och sjukdomar

Du har precis avklarat din första vecka med ny diet och träningsregim, då åker du på en kraftig förkylning. Du ska ALDRIG träna när du är förkyld, men du behöver inte skippa resten av din planering. Fokusera ännu hårdare på en strikt diet, laga näringsrik mat som kycklingsoppa med mycket vitlök, gurkmeja och ingefära som skyndar på ditt tillfrisknande. Den tid du skulle träna fokusera på meditation, aktiv vila eller stretcha kroppen, ta på dig träningskläder och håll dina rutiner med religiös övertygelse.

Vid skador. Om du skadar benen, träna överkroppen, om du skadar överkroppen träna benen. Om du skadar ryggen använd samma råd som vid förkylning och genomför rehabträning. Fokusera på anabol mat (mycket fett, mindre protein, minst med kolhydrater). Viktigast av allt när du inte kan träna, håll dygnsrytmen sov ordentligt, håll rutinerna

2. Resor eller utflykter

Du kommer på att du ska besöka dina föräldrars lantställe vilket går i stick i stäv med dina planer. Utvärdera platsen, vilken typ av träning kan du genomföra där utan vikter? Kan du ta med dig träningsredskap? Undersök vilken typ av mat som finns att köpa i närheten, kan du möjligtvis ta med dig egen mat och ha i deras frys?

Du vinner biljetter för en weekend i London. Samma sak där, undersök möjligheten att träna i ett gym på plats, du kan även göra fria övningar på flygplatsen i väntan på incheckning, har jag gjort många gånger. Viktigast av allt, informera den eller dem du reser med att du inte tänker tumma på dina träningsrutiner eller kostplan.

I värsta fall säg nej. Om du pluggade för att få ett jobb skulle du inte tacka nej till jobbet för nöjen eller resor. Din kropp och hälsa är det viktigaste du har, du kan inte leva utan den. Respektera dig själv och dina mål – säg nej!

3. Du måste jobba övertid

Två kollegor blir sjuka på jobbet och du måste jobba över. Ha alltid med dig matlådor oavsett om du räknar med att jobba över eller inte. Träna på raster, gör fria övningar på plats. Ha alltid med dig nyttiga ”snacks” en påse morötter, torkat kött, babybell ostar, kokta ägg, makrill på burk är några förslag.

4. Högtider och speciella tillfällen

Er årsdag dyker upp, din flickvän vill äta ute. Beställ mat som är nyttig och i enlighet med din kostplan, om det inte finns beställ en sallad och ha med dig hälsosamma snacks du kan äta på vägen till restaurangen eller efter middagen. Undvik alkohol till varje pris, din partner kan äta och dricka vad dom vill. Se även till att ha tränat ordentligt innan.
Din polare har biljetter till en konsert. Ha med dig hälsosamma snacks. Beställ nyttigt ute. I värsta fall tacka nej se punkt två ,din hälsa och ditt liv kommer alltid först.

Avslutningsvis, utgå från det värsta. Sätt gränser. Planera dina inköp. Bryt inte dina regler. Och som vanligt – Lev Fett!