Min råd för att leva Mazlows behovshierarki. 

Mazlows behovspyramid, eller behovstrappa som den ofta kallas i Sverige, bygger på en teori av motivationsforskaren Abraham Maslow (1908-1970), och är mycket använd och erkänd inom person utveckling och positiv psykologi. Denna teori är, att vi som människor har fem nivåer av behov, varav de lägsta är något vi fokuserar på tidigt i livet och att vi i mån av resurser och tid arbetar oss upp mot de högre behoven. En konsekvens a denna teori handlar om att ifall vi inte lyckas uppfylla eller hitta en bra relation till de lägre behoven i hierarkin kan det vara svårt att sträva efter högre nivåer. Jag kommer här ge en genomgång av vilka dessa fem nivåer här och min syn på dem.

Första nivån, fysiska behov.

På denna nivå finner vi sådant som behov av mat, luft, vatten, sömn och sex, inte nödvändigtvis i den ordningen. Vid en ytlig översikt kan dessa behov vara självklara, alla fattar väl att vi behöver dessa saker för att leva och må bra? Men vid en djupare granskning är det inte så pass enkelt. Faktum är att en stor andel av människor i framförallt västvärlden har ett komplicerat förhållande till mat och näring, antingen för att vi äter för mycket, för lite, eller bara fel saker. Vad gäller sömn är det vida känt att en stor andel västerlänningar lider av allvarlig sömnbrist. Och vad gäller sexliv är det knappast alla som har ett sexliv de känner sig nöjda med. Jag skulle vilja lägga till behov av träning och rörelse i denna del av pyramiden. Det jag kan rekommendera för åtminstone delar av dessa behov är en paleolitisk kosthållning samt hård styrketräning.

Nivå två, behov av säkerhet och stabilitet. 

Denna nivå handlar om alltifrån fysisk och ekonomisk säkerhet till en stabilitet som utgår från sociala normer och traditioner som samhället bygger på. Även om majoriteten av människor i västvärlden troligtvis upplever trygghet vad gäller ekonomisk och fysisk säkerhet, mår de väldigt dåligt av att leva i ett samhälle vars grundläggande moral och sociala kapital vittrar sönder dag för dag. Tack vare en förhärskande ironisk och självhatande kritikkultur, vars enda mål verkar vara social splittring och polarisering mellan individer. Alltfler känner sig ensamma, rotlösa och identitetslösa. Mitt svar på detta är att de som upplever problem med detta borde söka sig till mer traditionella värderingar, ta tillvara på din familj, omfamna din kultur och ditt folks rötter, påbörja en andlig resa genom att utöva meditation och genom att lära dig mer om vad dina förfäder trodde på för att kunna känna en del av något större en organisk gemenskap bortom konsumtionssamhällets inautentiska och falska identitetsmarkörer.

Nivå tre, kärlek och gemenskap.

Denna nivå knyter an till mitt svar på behoven av föregående nivå. Vi människor har under 99% av vår existens levt i stammar. Vår hjärna kan enligt vissa forskare bara känna riktig samhörighet med ca 150 personer åt gången. Idag vill media och våra politiska företrädare övertyga oss om att vi borde försöka leva som världsmedborgare och bry oss om hela världen, detta samtidigt som tilliten inom våra lokalsamhällen är rekordlågt. Många har även idag hundratals ”vänner” på sociala medier, samtidigt som de varken träffar riktiga vänner eller familj mer än någon gång i månaden eller om året.

Med några få undantag byggs stark vänskap och varaktiga band, som verkligen betyder något även när det blåser hårt i livet, främst på riktiga möten, gemensamma aktiviteter och värderingar som man är redo att leva och dö för. Sådant du får gratis eller utan ansträngning har sällan något varaktigt värde, det gäller även vänner och familj. Mitt råd om du saknar detta i livet är att du går med i klubbar eller föreningar som bygger på dina värderingar och intressen. Sök kontakt med likasinnade och se till att investera både tid och resurser i dem som du verkligen vill ska ha ett stort inflytande i ditt liv.

Nivå fyra, respekt, makt och uppskattning. 

När vi väl etablerat riktiga gemenskaper med vänner, familj och allierade vill vi även känna att vi har en roll inom vår stam eller samhälle som skiljer ut sig och som andra uppskattar en för. Fördelen med mindre samhällen och stammar, som vi människor traditionellt har levt i, är att det finns en plats att uppfylla inom samhället för alla där även en mindre roll kan få stor betydelse. Medan i en allt mer globaliserad värld är risken stor att vi reduceras till utbytbara enheter som lätt försvinner i ett hav av medelmåttor.

Ett exempel: om du är skomakare och lever i en storstad med hundratusentals invånare där det finns hundratals skomakare, kommer du knappast att uppnå någon märkbar känsla av att vara särskilt behövd och definitivt inte oumbärlig.

Men om du lever i ett litet samhälle där det kanske bara finns en eller två skomakare att välja på, kommer du uppleva att du fyller en betydligt större roll och du kan vinna erkännande från ditt lokala samhälle.

Med detta vill jag inte säga att du måste begränsa dig till att bara verka på en liten nivå, men se till att din bas, din stam och din verksamhet är väl förankrad främst där du bor innan du expanderar utanför din omedelbara krets.

Se till att dina vänner och bröder inom stammen är människor som du faktiskt kan nå fram till på regelbunden basis när dom behöver dig eller du behöver dom.

Nivå fem, självförverkligande!

Detta är enligt Mazlow den högsta nivån i behovshierarkin, som han även menar den nivå de flesta aldrig uppnår, främst för att de inte tillfredställt sina behov på de tidigare nivåerna. Denna nivå handlar om att bli allt du kan bli, att leva din fulla potential och utforska alla dina möjligheter. På ett sätt är detta behov omöjligt att uppfylla eftersom det är nästintill omöjligt att alltid leva efter sina högsta mål, detta måste snarare handla om en ribba som du fortsätter att höja för varje nivå du når samtidigt som du måste förlika dig om att din personliga utveckling är en resa som inte tar slut förrän ditt liv tar slut.

Skådespelaren Matthew McConaughey uttryckte detta väl i ett tal på en prisceremoni, han ville då tacka tre av sina hjältar, den första var en mentor till honom (minns inte namnet), den andra var hans far, och hans tredje hjälte var han själv tio år framåt. Han förklarade att när han var femton såg han upp till den person han skulle vara när han var tjugofem, när han fyllde tjugofem såg han upp till den han skulle bli när han fyllde trettiofem och så vidare. Om du vill uppnå den högsta versionen av dig själv kan du alltså börja med att bestämma dig för vem du vill vara om tio år,  reflektera regelbundet över om du verkligen lever efter din fulla potential och sist men inte minst – acceptera att detta är ett mål som du aldrig kommer uppnå fullt ut och försök att finna lyckan i din strävan. Detta är min syn på självförverkligande. Och som alltid – Lev Fett!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s