Gud vill att du äter kött! 

I boken “Fat of the land” skrev Polarforskaren Vilhjálmur Stefánsson, bland annat om sin tid då han levde med eskimåerna i början av 1900-talet. Och mer specifikt om deras kosthållning, som nästintill enbart bestod av animaliskt fett. Jag kommer att återkomma med ett längre inlägg om denna författaren och hans verk, men i detta inlägg vill jag fokusera på författarens religiösa argument (han var kristen) för att leva på fett kött.

Gör som Abel om du vill behaga Herren.

Vilhjálmur börjar med att ta berättelsen om Kain och Abel i första moseboken som exempel. När bröderna Kain och Abel skulle föra fram offergåvor till Gud, kom Kain med grönsaker och hans bror Abel med sitt fetaste kött. “Herren hade respekt för Abels gåvor men visade ingen respekt för Kain”. I de senare kapitlen från Genesis 45:17-18 får vi veta att både de tidiga egyptierna och judar hade stor respekt för en hög-fett diet “Och Faraon sade till Joseph… Ta din fader och ditt hushåll till mig, och jag ska ge er det godaste av Egypten, och ni skall äta fettet av landet.”.

Även Gud vill bara ha det fetaste köttet.

I gamla testamentet nämns det flera gånger att, med fettet av landet menar judarna främst fett från fårkött och fårtalg. Från Isaiah 25:6 “och i detta berg ska Herren förbereda er en fest av feta saker, av fet märg och kött”. Ett annat exempel från det gamla testamentet är berättelsen om den förlorade sonen. När den förlorade sonen återvänder, slaktade fadern bara de fetaste kalvarna. En annan källa är Leviticus 7:22-23 där Gud förklarar sitt missnöje, om folket inte vill offra några feta djur till Herren och bara hålla dem för sig själva, kommer han att visa sitt missnöje “Ni skall inte missunna Herren det bästa, fett från får, oxar eller getter”.

Varför följde judarna en diet på mycket fett?

Om vi bortser från de bibliska argumenten, kan det vara intressant att fråga sig varför en hög-fett diet var så gynnsam för judarna. I tidigare inlägg på bloggen har jag tidigare främst fokuserat på nomadfolk i arktiska klimat. I dessa omgivningar där det finns väldigt lite växtlighet på grund av det kalla klimatet. Men judarna har också varit ett nomadfolk under större delen av sin existens, och hade inte heller tillgång till särskilt mycket växtlighet i sina långa vandringar genom öknar och berglandskap. Därför är en hög-fett diet att föredra, eftersom den gör att man klarar av längre perioder utan att äta.

Vad visste judarna om kost och hälsa?

Om judarna fick sina kostråd från den allsmäktige själv eller bara tillskrev honom detta, kan vi bara spekulera i. Men det vi vet, och som författaren John Durant tar upp i sin bok “The paleo manifesto”, är att judarna var föregångare vad gäller personlig hygien, eftersom Gud befallde dem att tvätta händerna regelbundet (långt innan vi visste något om bakterier), samt att de hade en väldigt ingående kunskap om hur man skulle hantera kött i varmt klimat. Säkerligen en anledning till att de undvek skaldjur och fläskkött som lätt blir dåligt i tropiskt väder.

Om någon läsare av denna blogg behövde fler argument för att följa en kosthållning baserad på animaliskt fett kan ni alltså även lägga Guds ord till er sida. Avslutningsvis, lyssna till Herren, tvätta händerna efter maten, och Lev Fett!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s